Visar inlägg med etikett trapezius. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett trapezius. Visa alla inlägg

14 oktober 2015

Sadeltvång: den muskulära biten

Sadeltvång är obehagligt, minst sagt. Både för häst och ryttare. En del hästar fryser fast, andra blåser upp sig, skjuter rygg eller exploderar. Det finns många möjliga orsaker till sadeltvång, ibland är det dessutom en kombination av orsaker, vilket gör det svårare att åtgärda.

Ibland ligger en brysk inridning, med smärta och tvång, bakom syndromet. Ibland är det skelettförändringar, t.ex. överridande tornutskott. Som tur är finns det även andra, mindre dramatiska, förklaringar. En alltför smal sadel, för hårt åtdragen sadelgjord, en ryttare med knäslut som stör hästen, att den inte är fysiskt eller psykiskt mogen för sin uppgift, eller, inte att förakta, spända muskler.

Alla ovanstående orsaker kan kan ge muskelspänningar som förvärrar sadeltvånget, och ibland är det just spända muskler som är grundorsaken. Muskelspänningar sprider sig i kroppen och därför kan det vara svårt att tydligt se vilka spänningar som är grundorsak, och vilka som är en följd, särskilt om det gått lång tid.

Vid sadeltvång är det vanligt med primära spänningar i serratus thoracis och pectoralis (se bilden), och då begränsas de framåtgripande rörelserna i bogar och därmed också framben. Det kan kännas som att hästen smyger sig fram, går med handbromsen i, eller att den inte vill länga sig i traven utan hellre tar galopp. Sekundära spänningar kan uppkomma i triceps och bakre delen av trapezius, då dessa muskler "hjälper till" att begränsa rörelsen framåt i bogbladet.




Att utreda sadeltvånget är att bry sig, både om hur hästen mår nu och om vad den behöver för att må bra över tid.

Steg 1: Är alltid en veterinärcheck, med röntgen av ryggen om veterinären anser det vara befogat. Om hästen veterinärt är ua (utan anmärkning), gå till steg 2.
Steg 2: Be en välutbildad massör gå igenom hästen, dokumentera ev. muskelspänningar och behandla dessa. Spara journalkopian och be att få stretchövningar. Om hästen är muskulärt ua, gå till steg 3.
Steg 3: Kolla sadeln, är den ok? Kolla även sadelgjorden, om hästen har känslig bröstmuskulatur (pectoralis) kan det vara bättre med en bredare, eller anatomisk sadelgjord, eller kanske magplatta för att fördela trycket bättre. Är all utrustning ua? Gå till steg 4.
Steg 4: Prata med din tränare. Är hästen mogen för sina uppgifter? Om ja, lägg lite extra fokus på din sits under några träningspass. En ryttare med starkt knäslut kan få en känslig häst att känna sig som i ett skruvstäd. Ingen förändring? Gå till steg 5.
Steg 5: Beter sig hästen likadant fortfarande, och oavsett vem som rider (och alltså oavsett knäslut)? Då kan det röra sig om ett sadeltvång med mentala orsaker. Minnet av smärta/obehag sitter i oerhört länge, det kan räcka att någon dragit åt sadelgjorden för hårt/snabbt EN gång. Det tar också tid för hästen att lära om, och att vänja sig vid att t.ex. sadeln inte längre klämmer. I de fallen är det tålamod som gäller.

Ibland hittar man inte orsaken till ett sådant beteende. Beroende på hur stort problem man har av sadeltvånget så får man då försöka vara nöjd med allt man vet att det INTE beror på, t.ex. att hästen är ren på röntgen, fin muskulärt, sadel/sadelgjord är ua, och träning och sits funkar bra. Och det är ganska mycket att vara glad för!

08 maj 2015

Anatomikunskap för ryttare, del 3: senor och muskler

Jag har tidigare skrivit om hårdvaran (skelett, leder och ligament) och idag är det dags för mjukvaran, d.v.s. senor och muskler.

Senorna förbinder muskel och skelett, och de kan vara långa, korta, platta, tunna, tjocka. Inga muskler fäster direkt på skelettdelar utan det finns alltid en sena emellan. Därför är "muskelfäste" egentligen inte korrekt när man pratar anatomi, utan en förenkling av verkligheten.

Förbindelsen ser alltså ut så här:

skelettdel - sena - muskel - sena - skelettdel 

Någonstans på den vägen passerar muskeln en led. När muskeln drar ihop sig påverkas leden. Musklerna jobbar i par, den ena sträcker leden, den andra böjer leden. Ett tydligt exempel är biceps och triceps. Biceps böjer armbågsleden, triceps sträcker armbågsleden.

En viktig skillnad mellan muskler och senor är att en muskel kan dra ihop sig (förkortas) och sedan återgå till avslappnat (långt) läge. En sena kan inte aktivt dra ihop sig utan fungerar mer som ett starkt gummiband. Den kan töjas ut (förlängas) i en ledrörelse men strävar efter att komma tillbaka till sitt normala (korta) läge.

Muskler är precis som senorna olika konstruerade utifrån sin placering och sitt "uppdrag". De är långa, korta, platta, tunna eller tjocka.

Här är några muskler och senor som du enkelt kan känna på hästen: