Ryttarens roll i en oliksidig häst

Att hästar är oliksidiga är inget nytt, det jobbar vi ständigt med att upptäcka och korrigera för att undvika ojämn belastning, obehag och skador.

Men att ryttaren ofta också är oliksidig glöms ibland bort. Hästens oliksidighet kan sprida sig till ryttaren och tvärtom. För att göra det ännu svårare kan det dessutom vara en kombination. Svårast att upptäcka är när ryttaren och hästen kompenserar varandras oliksidighet utan att den egentligen korrigeras. Snedbelastningen kvarstår, men kamoufleras.

Jag som också jobbar med massageterapi för människor/ryttare har ofta det här i bakhuvudet när jag pratar med ryttare om hästarnas oliksidighet. Det är väl förankrat i mitt sätt att jobba och tänka, inget konstigt med det. Men nu kommer det verkligt intressanta!

Jag skulle sätta igång min häst efter vintervilan. Sitter upp och tycker att hon skjuter över mig på vänstersidan. Genast drar hjärnan igång. Varför gör hon det? Hon känns ju jämn i muskulaturen, ser fin ut på lina och töm, sadeln är kollad, tänderna bra...

Efter mycket funderande kom jag på det uppenbara. Det jag ser hos kunderna men som var svårt att upptäcka hos mig själv.

Hon skjuter inte över mig åt vänster. Det är jag som är ojämn! En noggrann titt i spegeln senare så var det bekräftat. Höftböjare m.m. tippade bäckenet framåt, vred ut höften och lyfte mig ur sadeln på höger sida. Alltså satt jag mer på vänster sittben och fick känslan att hon sköt över mig dit.

Som tur är samarbetar jag med en duktig naprapat som har inblick i hästvärlden. Efter hennes korrigeringar är jag spikrak! Nu gäller noggrann stretching och kompletterande styrkeövningar för att hålla snedheten borta.

Jag vill avsluta det här inlägget med ett gott råd. Se dig i spegeln. Titta på dig själv framifrån och från båda sidorna. Be någon titta på dig bakifrån. Är du rak?

Annika Davidsson: Bågar med volter

Syfte: En övning som är bra för att lösgöra en något stelare häst och för att känna av hästens liksidighet.

Utförande: Börja med att rida tre bågar som går från spåret in till medellinjen. Var noga med att ställa över mjukt när du byter varv då bågarna ej får bli hackiga. Hästen ska bjuda framåt utan att gå i ett överilat tempo, så var noga med att rida i rätt takt, tempo och form! Den första bågen påbörjas redan i mitten på kortsidan vilket betyder att du ej ska rida ut i hörnen.

När du kan rida övningen på ett taktfast och mjukt sätt, och hästen gör omställningarna utan att spänna sig eller ändra på takten, kan du börja lägga in volter i en eller flera av bågarna. Du ska i princip när som helst kunna lätta på innertygeln då det är innerskänkeln som ska hjälpa hästen ta stöd på yttertygeln i volterna.

Var noggrann med att hästen ej sladdar ut med rumpan utan att den spårar. Om hästen tappar sin takt och sitt tempo kan det bero på att den ännu inte är tillräckligt stark, då måste du därför göra större volter och bågar.

Denna övning är även ett bra arbete för den yngre hästen, men tänk på att rida något större volter t.ex. 20 meters volter och sedan minska voltstorleken. Använd dig av det ledande tygeltaget när du vänder in på volten. 

Tips: I galopp blir övningen något svårare, antingen får man lägga in ett enkelt byte där du saktar av till skritt/trav och fatta ny galopp, byta galopp med hjälp av en bom eller göra ett galoppombyte.

Använd dig av koner till bågarna för att rida bra och noggranna vägar.

Lycka till!

 .

10 vanligaste frågorna om hästmassage

Är hästmassage nytt för dig? Här listar jag de 10 vanligaste frågorna som jag får om hästmassage!

1. Varför behöver hästar massage?
Oavsett om du har en tävlingshäst eller hobbyhäst, så är den precis som en elit-idrottare! Förutom rätt träning och foder så gör regelbunden massage musklerna smidiga, förbättrar prestationsförmågan och förebygger skador.

2. Hur märker jag att min häst har muskelspänningar?
Vanliga problem kan t.ex. vara att hästen är svår att böja i ena varvet, går i korsgalopp, har svårt att rygga rakt, känns ovillig att samla, ställer upp sig ojämnt i halterna eller tappar takten i ökad trav.

3. Varför blir hästen spänd och stel?
Det kan bero på överansträngning, ändringar i träningsrutiner, foder eller underlag, en sadel eller ryttare som inte ligger/sitter optimalt, stress, tand- eller mag/tarmproblem, om den inte trivs med bettet eller hovbeslagen, tillbud i stallet, transporten eller hagen, utläkta skador som t.ex. kotledsinflammation eller hovböld.

4. Hur ofta ska hästen masseras?
Det är olika från individ till individ, men generellt sett, en häst som tränas och kanske tävlas bör masseras en gång i månaden för bästa effekt. Ibland behövs tätare behandlingar för att komma till rätta med långvariga muskelspänningar.

5. Finns det karenstid på massage inför tävling?
Nej, det finns ingen karenstid på manuell massage, d.v.s. massage som utförs enbart med händerna.

6. Hur går det till?
Jag tittar på hästen i stallet och ev. i lina, och du får berätta om din häst, hur den fungerar i ridningen m.m. Därefter känner jag igenom hela hästen, masserar och stretchar utifrån det jag hittar. Efter massagen ska hästen skrittas vid handen 15-20 minuter, och dagen efter kan den oftast ridas som vanligt. En del hästar blir väldigt trötta dagen efter, och då räcker det kanske med ett lättare pass.

7. Finns det tillfällen då man inte ska massera?
Ja, akut skadade eller sjuka hästar ska inte ha massage. Det är inte heller lämpligt att massera dräktiga ston eller hästar som medicineras. Halta hästar masseras enbart i samråd med den veterinär som behandlat hästen.

8. Varför ska jag välja en utbildad massör?
Det är en garanti för att din häst får en professionell massagebehandling. Välutbildade hästmassörer har mycket goda kunskaper om bland annat hästens anatomi, rörelsemekanik och fysiologi, olika massagetekniker, träningslära och stretching.

9. Vilka effekter har massagen på hästen?
Prestationsförmågan ökar, och skaderisken minskar, eftersom musklerna blir smidigare och kan arbeta i hela sitt rörelseomfång samtidigt som hästen ökar sin proprioception, kroppskännedom. Återhämtning och muskelutveckling efter träning stimuleras, immunförsvaret stärks och stressnivån sjunker. Hästen blir hållbar och harmonisk!

10. Var sitter de vanligaste spänningarna?
I nacke, manke och rygg, kring armbågen och höftknölen.

Stretchingskolan del 3: Säkerhet

Som i all hästhantering är det viktigt att tänka på säkerheten, både din och hästens. Stretchingen ska minska skaderisken, inte öka den!

• Välj en bra plats att stå på. Det ska vara halkfritt, plant, lugnt och med gott om svängrum.
• Bind upp hästen. Är du eller hästen osäker, be gärna någon (hästvan) att hålla den.
• Ha alltid handskar på när du stretchar benen. Ha gärna hjälm och skor med stålhättor, särskilt med ovana hästar eller hästar du inte känner så väl.
• Innan du lyfter hästens ben, kolla så att den står i bra balans på de andra tre benen. Varje gång.
• Pressa inte hästen. Om den inte förstår vad du vill, eller om du tar i för hårt, så ökar risken för protester, och då ökar risken att någon kommer till skada. Beröm hästen när den samarbetar.
• Vad rädd om din rygg. Böj på knäna, inte på ryggen, när du lyfter tunga hästben.

Det tar oftast några gånger innan hästen förstår vad du förväntar dig av den i stretchingen. En del blir osäkra, en del tycker att det är läskigt i början och hos en del hästar tar faktiskt kroppen emot.

Se stretchingen som övningar från marken som hästen först ska förstå och lära sig, och sedan förbättra. De flesta tycker om stretchingen och efter ett tag vet hästen precis i vilken ordning du gör rörelserna!

Ridövning: Rid runda volter, få med yttersidan!

Den här övningen återkommer jag själv ofta till, både när jag rider och när jag tömkör. Den går att variera utifrån erfarenhet hos häst och ryttare, den nyblivna ryttaren utför den i skritt, den mer avancerade väljer trav, galopp eller växlar gångart i övningen.

Övningen tränar precision och framförhållning hos ryttaren, konernas placering gör att man måste fokusera. Den här övningen är bra för att få kontroll på yttersidan och samtidigt få en mjuk och följsam innersida. Växlingarna mellan rakriktning och ställning/böjning ger ytterligare en dimension.

Grundutförande: Vänd upp på medellinjen mellan konerna vid C. Vid nästa par koner lägger du en volt med 10 m i diameter åt höger (X-E-X). Rid utanför konen vid E så att volten precis tangerar fyrkantspåret. Fortsätt på medellinjen mot A. Efter sista paret koner svänger du höger och följer fyrkantspåret till C. Vänd upp på medellinjen igen och gör samma sak igen, men åt vänster.

Variationer:

• Lägg 10-metersvolter åt höger + vänster vid X innan du fortsätter på medellinjen mot A, dvs C-X-E-X-B-X-A.
• Lägg 10-metersvolter vid E och B på väg tillbaka till C.
• Vänd igenom en 20-metersvolt vid E och B, dvs E-X-B på väg tillbaka till C.
• Variera gångart: ex. trava C-X, skritta X-E-X, trava X-A, galoppera A-C.
• Variera tempo: ex. arbetstrav på medellinjen, samlad trav på volterna och mellantrav på långsidorna.

Viktigast att tänka på: Behåll framåtbjudningen hos hästen, hellre väl utfört i en aktiv trav än slarv eller undertempo i galopp! Lyft blicken och var väl förberedd för alla delmoment. Se upp om hästen vill trycka ut ena bogen, förböja sig, eller gå på dubbla spår på volterna.

Enkel övning med fokus på framåtbjudning och inramning!

Amanda Andersson bjuder här på en enkel övning för unghästen. Serien inbjuder till framåtbjudning och hjälper ryttaren att rama in på hindret.

"Använd koner som hjälper till att hålla hästen på rakt spår både före och efter serien. Rid i lätt sits, trava över 3 travbommar (1,3 m), fram till koppelräcket (2-2,2 m framför). Landa i galopp och passera konerna.

Viktigt att hästen bjuder framåt över serien, känns det som att hästen får bromsa upp framför hindret är det bättre att länga avståndet något. Håll hindret lågt! Galoppera vidare in på diagonalen och över bommen. Bryt av till trav när du kommer ut till långsidan. Gör om serien några gånger, vänd höger/vänster varannan gång efter serien.

 

På galoppsträckan är det viktigt att bibehålla tempot, utan att hästen sticker iväg och hela tiden ökar, då är det bättre att lägga en liten volt eller bryta av till trav. Det ska vara en samlad och aktiv galopp hela vägen över bommen. Vill man göra det lite svårare kan man lägga upp travbommarna någon decimeter, och ändra galoppbommen till cavaletti.

Kom ihåg att övningen handlar om framåtbjudning, inramning och lydnad, bättre att hålla hindret på en låg höjd och känna att det går bra! Man blir även påmind om sin egen balans, är man lite svajig blir det genast problem i serien!"

Tack, Amanda! Ska bli kul att testa!

Boktips: Lättläst och konstruktivt!

Göran Casparssons bok "Casparssons ridråd" är en lättläst bok om ridning, longering och tömkörning. Själv har han jobbat bland annat på Strömsholm och Flyinge, undervisat Kyra Kyrklund och Peter Eriksson och varit banbyggare internationellt.

Boken går igenom grunderna inom dressyren, både de genomgående principerna kring rakriktning och hästens arbetsform, och specifika rörelser. I avsnittet om hoppning får läsaren tips om övningar för att förbättra sits och följsamhet, samt olika hoppserier för unga eller mer rutinerade hästar.

I kapitlet om linlöpning (longering) och tömkörning presenteras lämplig utrustning och några grundtekniker, både enkla tips och mer avancerade övningar på töm.

Sammanfattningsvis en lättläst och konstruktiv bok som passar både (den vuxna) nybörjaren och den mer avancerade ryttaren som vill jobba med en enkel men korrekt grund för sin ridning. Boken finns att köpa på cdon och ett ex kommer också att lottas ut på min facebook-sida.

Stretchingskolan del 1: Varför ska jag stretcha min häst?

Enklast uttryckt: för att gynna muskelutveckling, förebygga skador och förbättra proprioceptionen!

Stretching ett bra verktyg som du själv kan utföra för att minska skaderisken, men för att förstå varför måste vi först veta hur en muskel arbetar tillsammans med andra muskler.

När musklerna arbetar så drar de ihop sig, förkortas, och slappnar av, förlängs, om vartannat. Musklerna jobbar växelvis mot varandra, tänk dig en dragkamp men där målet inte är att dra omkull det andra laget, utan att skiftas om att dra och släppa efter utan att någon ramlar. 

Överansträngning efter t.ex. ett rejält träningspass kan medföra att musklerna förblir förkortade och inte riktigt kommer till avslappning. Om en muskel, en agonist, är förkortad så begränsar den rörligheten hos sin motståndarmuskel, antagonist.

Tänk på dragkampen igen, om det ena laget inte släpper efter så kan det andra laget inte dra alls. Ena sidan blir låst i ett förkortat läge, och andra sidan blir låst i ett förlängt läge. Ena sidan kan inte förlängas/slappna av, andra sidan kan inte förkortas/arbeta. Blodcirkulationen försämras i båda musklerna = sämre näringsupptag i muskeln = muskelutvecklingen hämmas.

Nervcellerna inne i muskler, bindväv och senor varnar hjärnan att det är risk för skada eftersom ena sidans muskel "håller emot", hästen blir begränsad i sina rörelser och riskerar att, igen, överanstränga de muskler som redan är förkortade.

Möjligheten för hästen att parera oväntade rörelser (t.ex. om den halkar) begränsas och risken för skador ökar. Det här sker såklart omedvetet och ruskigt snabbt eftersom det är nerver vi pratar om.

När du stretchar hästen (eller dig själv!) så har du möjlighet att "programmera om" de här nervcellerna. Att sakta ta ut ett ytterläge och hålla kvar där visar nervcellerna att det är ok att ta ut rörelsen så här mycket, att det inte är något som riskerar att gå sönder.

Proprioceptionen, kroppsmedvetenheten, är alltså också beroende av de här nervcellerna. Hästens hjärnas vetskap om var den har alla sina kroppsdelar och vad dessa kroppsdelar kan utföra på ett riskfritt sätt. Ju bättre proprioception, desto bättre prestation.

Nervcellerna låter återigen musklerna arbeta i fullt rörelseomfång, blodcirkulationen ökar i båda musklerna = näringsupptaget ökar i muskeln = muskelutvecklingen gynnas. Hästens möjlighet att parera plötsliga rörelser ökar också, skaderisken minskar, proprioceptionen förbättras och prestationsförmågan förbättras!

Ryggar och ridning, del 3: träna annat än ridning

Ja, jag vet, att ha häst tar tid. Minuterna på hästryggen är bara en bråkdel av den tid som spenderas med kringsysslor relaterade till hästägandet. Rykta, mocka, sopa, väga upp foder, hämta foder, passa hovslagartider, köra till/från stallet, putsa grejer...

Trots att jag vet hur mycket tid som redan går åt, tänker jag ändå be dig som ryttare att komplettera ridningen med annan träning. Förslagsvis med två tillägg i ditt förmodligen redan fullspäckade schema, om jag nu ändå ska vara jobbigt präktig så tänker jag vara det fullt ut. Konditionsträning för ett bättre flås, yoga för smidighet och rakriktning av dig som ryttare.

Jag personligen hatar innerligt att löpträna så jag går med hunden i så raskt tempo att jag får upp lite puls. Alternativt (ja det händer faktiskt men uppenbarligen inte tillräckligt ofta) intervallträning, också det tillsammans med hunden. Full fart uppför en hyfsat brant backe, gå nerför, upprepa efter behag. Ger mig riktigt hög puls och rejäl träningsvärk i höftböjarna till dagen efter.

Parträna med maken/sambon/bästa vännen/kollegan/grannen för ytterligare effekt. Större chans att det verkligen blir av + att ni triggar varandra, särskilt om en av er eller (ännu sämre för husfriden) kanske båda, har lite tävlingsinstinkt. Själv är jag en dålig förlorare och ibland en ännu sämre vinnare, vilket har resulterat till att schackspel inte längre genomförs i det här hemmet, men nu tänkte jag att vi ska testa att intervallträna ihop (så glad A kommer att bli när han hör det).

Yoga finns i massor av former och Ulrica Norbergs bok "Poweryoga" är min favorit eftersom jag vill känna i kroppen att jag tränar. Här kombineras olika kroppspositioner med en djup och kontrollerad andning i olika serier av övningar. Träna yoga hemma eller på träningscenter, om man är ovan kan det vara bra att börja i grupp och där få vägledning och självförtroende inför övningarna. Alla kan träna oavsett förutsättningar och du får snabbt resultat både på smidighet och jämnhet i kroppen, och man stärker hela muskelkorsetten som stödjer ryggen, och där behöver vi ryttare verkligen vara stabila och starka.

Lägg inte ribban för högt om/när du vill börja komplettera ridningen med annan träning, det ÄR massor av annat som måste hinnas med i vardagen. Ta en vecka i taget. Lägg till ett konditionspass och ett yogapass. Spring i backe medan ungarna är på musikskolan/fotbollsträning/

simning/hos farmor. Välj några yogaövningar och gör dem i vardagsrummet efter nyheterna.

Utvärdera efter några veckor. Trivs du med det så lägg till ytterligare ett pass av varje. Trivs du inte med det, prova andra träningsformer som jobbar med kondition och smidighet. Du vet att du hittat rätt när du tycker att den träningen är lika rolig som ridningen.

Ryggar och ridning, del 2: ta hand om din rygg

"Räta på ryggen" är tillsammans med "sänk hälarna" en av de allra vanligaste instruktionerna en nybliven ryttare får höra. Alla har vi en ryggrad, men få av oss vet särskilt mycket om den. Vet du t.ex. hur ryggraden och bäckenet sitter ihop? Eller huvudet och ryggraden? Inte? Leta upp några bilder på internet, men en varning kan vara på sin plats. Du kanske blir som jag, en anatominörd.

Jag har blivit anatominörd så till den grad att jag nu under hösten går utbildning till (människo-)massör och frossar i anatomi både på människa och häst. Ryggen är särskilt intressant på oss båda, eftersom så mycket är beroende av att just ryggen funkar. Och många ryggproblem kan förebyggas med allsidig och regelbunden träning, och detta gäller såklart både häst och människa. "Ja, men jag tränar ju både allsidigt och regelbundet redan!" är min reflexmässiga tanke, men om sanningen ska fram så är frågan om det är så värst allsidigt, egentligen.

Jag går med hunden i raskt tempo = medelintensiv konditionsträning
Jag motionsrider mitt äldre halvblodssto = medelintensiv konditionsträning
Jag tömkör shetlandsponnyn = lågintensiv konditionsträning
Jag sköter stallet (mockar, sopar, bär höbalar och vattenspannar m.m.) = lågintensiv styrketräning

Inte mycket till variation alltså. Eftersom jag är (väldigt) högerhänt så blir dessutom stallmomenten inte heller särskilt omväxlande utförda för kroppen. Och eftersom hunden är lydnadstränad från valptid och framåt så går hon nästan alltid på min vänstra sida, vilket betyder att jag går med en lätt vridning åt vänster i bål och hals + att jag rör höger och vänster arm olika p.g.a. kopplet. "Bagateller!" kanske någon tänker, men om jag gör detta varje promenad/dag/vecka flera år i sträck så sätter det sina spår.

Fundera ett par minuter över hur du själv gör. Tränar du allsidigt? Tränar du liksidigt? Finns det moment i vardagen (mocka, sopa, gå med hunden) som du kan växla mellan höger och vänster sida för att få en jämnare belastning på kroppen? Ett bra test för att se hur (o-)jämn du är, är att prova på yoga. Du märker ruggigt snabbt om du är jämnstark och jämnvig. Mer om yoga kommer i annat inlägg längre fram. Och ja, alla kan träna yoga, även inbitna fotbollsspelare.

Hur ligger sadeln? Gör ett Rorschachtest!

Lite då och då gör jag ett busenkelt test för att kolla av hur sadeln ligger. Rentvättad, ljus vojlock + välryktad men inte nybadad häst + en stunds ridning = tydliga spår på vojlockens undersida. Mönstret som framträder påminner om de bilder som används i Rorschachtesterna, men är som tur är lättare att tyda. Det är ett ganska grovt verktyg som naturligtvis inte ersätter en utbildad sadelinprovare, men man kan ändå tydligt se om sadeln ligger an helt eller delvis längs med bossorna, om den har haft mer kontakt på höger eller vänster sida och om den (hemska tanke) har legat an punktvis mer någonstans.

Varför då detta ojämna resultat? Hästen kan vara ojämnt musklad och/eller röra sig olika i höger och vänster sida. Sadeln kan vara ojämnt stoppad/nedsutten, och sist men inte minst kan ryttaren inverka snett. Många möjliga orsaker som kan kräva professionell hjälp att åtgärda, men ibland kan uteslutningsmetoden vara till hjälp för att komma igång med problemlösningen. Gör om testet med en ny vojlock, jämför resultaten! Tänk på att rida någorlunda likadana pass (längd, intensitet, underlag...) för att få ett jämförbart resultat.

• Låt någon annan rida samma häst i din sadel om du tror att ojämnheten kommer från dig själv.
• Prova att rida samma häst men med en annan sadel.
• Testa att rida en annan häst men i din sadel.

Nu har du antagligen mer på fötterna och kan börja fundera på vem du ska vända dig till för att få rätt hjälp. Veterinär, hovslagare, hästmassör? Tränare, sadelutprovare? Om ojämnheten ligger hos dig som ryttare kan kiropraktik, massage och hjälp med träning utan häst vara svaret för att få en jämnare kropp och inverkan i ridningen.

Som vanligt vinner både du och hästen på att arbeta bort oliksidigheterna, för ju jämnare hästen (och du själv) är, desto högre prestationer och längre hållbarhet kan du förvänta dig. Dessutom minskar risken för överansträngning och skador både på häst och människa, så ta fram den fina vita vojlocken då och då även om du inte tävlar!

Om rakriktning, liksidighet och kreativitet

Vi jobbar ständigt för att rakrikta våra hästar, d.v.s. få höger- och vänstersidan att arbeta lika mycket. Målet med rakriktning är att hästarna ska bli lika starka, lika musklade och lika smidiga i höger- och vänstersidan. Vinsten med detta är inte bara en trevligare häst att rida, man minskar också risken för överbelastning och skador. Men hur rakriktade är vi ryttare?

Eftersom jag är utpräglat högerhänt så använder jag naturligtvis min högra hand och arm mycket mer än min vänstra i min vardag, vilket resulterar i oliksidighet i muskulaturen. Jag är alltså inte rakriktad. Trots många års dansträning (ja jag vet, det är länge sedan nu, men ändå!), numera ersatt av yoga, båda träningsformerna med fokus på kroppskontroll, så är jag lik förbaskat oliksidig. Detta får effekter i ridningen och är något vi ryttare ständigt måste arbeta med, utan häst.

Fundera på hur du gör i din vardag. Mockar du med redskapen i samma grepp (höger hand i handtaget och vänster mitt på kvastskaftet?) i varje box, varje dag? Vilken hand bär du matkassen med? Borstar tänderna? Alternera! Förutom en jämnare musklad kropp och effekten det kommer att ge på din ridning så sägs det stimulera kreativiteten att göra vardagliga saker på ett nytt sätt, om det så bara är att borsta tänderna med vänster hand istället för höger.

Så för din kropp, din häst och din kreativitets skull, byt ut en vana (kanske inte just vanan att köra på höger sida av vägen, dock) och se vad som händer. Kanske blir det du som uppfinner mockningsroboten?