Att massera olika hästtyper: den ambitiösa hästen

En del hästar vill bara göra rätt. Helst hela tiden och helst genom att förekomma människans önskan. Dessa hästar är lite komplicerade att massera första (och ibland andra) gången. Vad är det här för en människa? Vad vill hon? Vad gör hon? Vad vill hon att jag ska göra?

Efter en stund brukar det gå upp för dem att jag inte vill att de ska göra något särskilt. Och att bara stå på gången och få massage kan bli en välförtjänt paus för en ambitiös häst. Den vill så mycket i sitt umgänge med människor att den behöver hjälp att slappna av och koppla bort "servicetänket".

Det är lätt att gå för fort fram i träningen med en ambitiös häst, eftersom den lär sig snabbt och vill mer, alltid. Det är roligt att jobba med sådana hästar, och vi som ägare/tränare/ryttare har en viktig uppgift i att se till att det blir lagom. 

En ambitiös häst erbjuder sig alltid. Det är vårt ansvar att känna när det räcker och att lära hästen att det är ok att inte gå "all in" hela tiden. Ge hästen pauser fastän den inte verkar behöva det. Både mentala och kroppsliga pauser. Så byggs en hållbar häst. Mentalt och kroppsligt. 

Att massera olika hästtyper: den unga hästen

Det finns delade meningar om massage på unga hästar, och min övertygelse är att ja, man kan massera även unga hästar. Vad är då en "ung" häst? I mina ögon är det en häst som fortfarande växer.

Våra halvblod växer ofta tills de är 5-6 år, och att avstå från friskvård i form av massage under dessa tidiga år av hästens utbildning och aktiva liv är att göra både sig själv och hästen en otjänst.

Här läggs grunden till en hållbar häst, och tidiga tecken på överansträngning visar sig i muskulaturen innan det hunnit bli allvarligare följder. Att följa upp unghästens träning och utveckling med regelbunden massage är ett enkelt sätt att hålla uppsikt över belastningen på den unga kroppen.

Det är sällsynt att föl och mycket unga hästar har några större muskelproblem, de är så mjuka i kroppen så det är ovanligt med t.ex. sträckningar efter bus i hagen. Det händer att även föl behöver massage, t.ex. i samband med korrigering av benställning, och då sker det alltid i samråd med behandlande veterinär och hovslagare.

Föl och mycket unga hästar kan däremot ges en kort "trivselmassage" (se fg inlägg om den äldre hästen) för att vänjas vid den typen av beröring. En massage skiljer sig trots allt från den dagliga hanteringen där fölen lär sig att acceptera beröring, gå undan för tryck, eller relationsbyggande mys-/klappstunder.

Viktigt att tänka på vid den unga hästens första möte med massören är att den känner sig trygg. Är den tryggast i boxen, så står vi där. Vill den ha en kompis nära så är det ok. Vill den ha lite hö att tugga på, inga problem. Hästen ska få en positiv erfarenhet av mig och av situationen. Oftast är 15-20 minuter tillräckligt.

Med en lyckad första massage läggs grunden till många bra behandlingar. Se det som en del av hästens tidiga utbildning. Den ska lära sig att bli verkad, ledd, uppbunden och masserad och känna förtroende för människan i alla dessa lägen. På det finns ingen åldersgräns.

Att massera olika typer av hästar: den buffliga hästen

En del hästar är mentalt lågmälda, andra är buffliga och högljudda. Tar mycket plats. Precis som med den nervösa hästen, eller den med stor integritet som jag skrivit om tidigare, så krävs det av massören att läsa hästen rätt för att få en lyckad behandling.

Med "bufflig" menar jag att den inte respekterar min personliga sfär. Den kanske går rakt på människor, trampas med flit (jo, det har hänt), inte har lust att lyfta benen eller växer fast i golvet när jag ber den att flytta lite på sig.

Den här buffligheten kan ha olika orsaker, här är några som jag stött på:

• "Anfall är bästa försvar". Låg självkänsla som kamoufleras i buffligt beteende så att den här nya människan inte tar sig några friheter. Hänger ibland samman med låg rang i hagen, "hackkyckling", eller att hästen har dåliga erfarenheter av att interagera med (nya) människor. 
• Härskarteknik. Hästen vill visa att den är högre i rang än jag och att jag därför bör rätta in mig. Detta har jag framförallt stött på i samband med hästar som är mycket sent tagna, t.ex. gått i hagen som prydnad utan daglig hantering fram till 7-8 års ålder. 
• "Störst, bäst och vackrast". Hästen är en stjärna och vet om det. Inte så ovanligt som man kanske skulle kunna tro. Att visa hänsyn mot (obetydliga) människor är helt enkelt ointressant. 
• Hästen har roligt på min och andra människors bekostnad. Även känt som att hästen "testar". Vanligt bland (f.d.) verksamhetshästar. Den driver med människan för att den kan, och för att liva upp sin dag. 

Att skrika på en bufflig häst är inte min stil. Jag har inget att vinna på att gå i konflikt med hästen, och jag är inte där för att lösa eventuella ledarskapsproblem mellan häst och människa. Det finns det andra som är duktiga på.

Istället jobbar jag följsamt och envist. Ett steg tillbaka, ett steg framåt, ett steg åt sidan och tillbaka igen. Jag följer hästen och gör mitt jobb. Efter en stund taggar de flesta buffliga hästar ner och låter mig massera, och när vi väl blivit kompisar så brukar buffligheten avta snabbt. Vi har en annan "deal" än den mellan häst och ryttare/skötare.

Om hästen verkligen inte vill låta mig lyfta benen, så får ägaren/ryttaren/skötaren lyfta istället. Dels för att jag inte är där för att gå i konflikt med hästen, dels för att spara tid och inte minst min rygg. Att slita med att lyfta ben på en häst som inte vill, eller som rycker åt sig benet hela tiden är en stor påfrestning på kroppen (fråga hovslagaren!). Jag vill hålla för många år av det jag är bra på, att friskvårda, massera och stretcha.

Ryttarens roll i en oliksidig häst

Att hästar är oliksidiga är inget nytt, det jobbar vi ständigt med att upptäcka och korrigera för att undvika ojämn belastning, obehag och skador.

Men att ryttaren ofta också är oliksidig glöms ibland bort. Hästens oliksidighet kan sprida sig till ryttaren och tvärtom. För att göra det ännu svårare kan det dessutom vara en kombination. Svårast att upptäcka är när ryttaren och hästen kompenserar varandras oliksidighet utan att den egentligen korrigeras. Snedbelastningen kvarstår, men kamoufleras.

Jag som också jobbar med massageterapi för människor/ryttare har ofta det här i bakhuvudet när jag pratar med ryttare om hästarnas oliksidighet. Det är väl förankrat i mitt sätt att jobba och tänka, inget konstigt med det. Men nu kommer det verkligt intressanta!

Jag skulle sätta igång min häst efter vintervilan. Sitter upp och tycker att hon skjuter över mig på vänstersidan. Genast drar hjärnan igång. Varför gör hon det? Hon känns ju jämn i muskulaturen, ser fin ut på lina och töm, sadeln är kollad, tänderna bra...

Efter mycket funderande kom jag på det uppenbara. Det jag ser hos kunderna men som var svårt att upptäcka hos mig själv.

Hon skjuter inte över mig åt vänster. Det är jag som är ojämn! En noggrann titt i spegeln senare så var det bekräftat. Höftböjare m.m. tippade bäckenet framåt, vred ut höften och lyfte mig ur sadeln på höger sida. Alltså satt jag mer på vänster sittben och fick känslan att hon sköt över mig dit.

Som tur är samarbetar jag med en duktig naprapat som har inblick i hästvärlden. Efter hennes korrigeringar är jag spikrak! Nu gäller noggrann stretching och kompletterande styrkeövningar för att hålla snedheten borta.

Jag vill avsluta det här inlägget med ett gott råd. Se dig i spegeln. Titta på dig själv framifrån och från båda sidorna. Be någon titta på dig bakifrån. Är du rak?

Vad är skillnaden mellan en massör och en massageterapeut? Och vad betyder "diplomerad"?

En del yrken har legitimationer. Andra har certifieringar, diplomeringar eller andra tillägg till sina titlar. Men vad betyder de? Och är det egentligen någon skillnad mellan en massör och en massageterapeut? Frågor som jag får ibland, och som jag välkomnar!

Vi börjar med massören. 

"Massör" (eller "hästmassör") kan vem som helst, med eller utan utbildning, kalla sig utan att bryta mot några regler. Lite läskigt för dig som kund, eller hur? 

Mitt tips här är att alltid fråga efter massörens utbildning. Om du har möjlighet, kolla upp så att skolan/kurserna verkligen finns och har gott rykte. Om den tillfrågade blir defensiv eller irriterad, så hade jag själv varit tveksam till att låta hen behandla min häst. 

Många massageutbildningar är både seriösa, bra och grundliga, och efter avslutad utbildning kan en massör från en sådan skola ge en bra avslappningsmassage. En massör masserar, helt enkelt. 

Massageterapeuten, då? Det låter ju tjusigt, i alla fall. 

En massageterapeut har längre, mer komplex utbildning. Förutom att kunna ge en bra massage kan jag även ge individuella stretching- och träningstips, jag har goda kunskaper i fysiologi, jag kan en del patologi och bandageringsteknik. Du som kund får alltså mycket mer för pengarna.

Även du som kommer till mig för att själv få behandling, får mer för pengarna. Jag är utbildad till medicinsk massageterapeut på Hälsoteket i Malmö, vilket innebär att du förutom massage och det "extra" som står här ovan, får möjlighet till andra kompletterande behandlingsformer. Några av dessa är under utveckling för att även kunna användas på häst framöver. 

En del skolor, som t.ex. Axelsons Animal Massage School, har valt att den titel man får efter avslutad utbildning är "diplomerad massör", trots att det i praktiken är en massageterapeut man har utbildats till. Detta är en av anledningarna till att jag varmt rekommenderar dig att kolla upp utbildningen på den du vill anlita, så att du vet vad du betalar för. 

Och så var det det här med titlarna. 

Legitimation har t.ex. läkare, kiropraktorer, lärare och psykoterapeuter. Den kan dras in om man missköter sig.

En diplomering görs oftast av den skola man har genomfört utbildningen på. Den betyder alltså att man är utbildad, men säger i sig inget om kvaliteten på utbildningen. 

En certifiering kan göras av ett förbund, t.ex. i mitt fall av Branschrådet Svensk Massage, efter godkända kunskapsprov som visar att utbildningen och massageterapeuten håller måttet i fråga om kvalitet och seriositet. 

Hoppas att jag har kunnat bringa klarhet i dessa frågor, återkoppla gärna till mig annars!

Anatomikunskap för ryttare, del 2: lederna och ligamenten

I förra inlägget skrev jag om skelettet och nu går vi vidare till leder och ligament. De flesta hästägare har diskuterat leder, ibland ofrivilligt i samband med hältor och hältutredningar. Men hur fungerar en led?

Där två skelettdelar möts finns oftast, men inte alltid, en led som gör att skelettdelarna kan röra sig i förhållande till varandra. Olika typer av leder har olika möjliga rörelseriktningar.

Runt leden sitter ligamenten som en sele, de förbinder skelettdelarna med varandra och begränsar leden så att den inte kan röra sig på ett sätt som den inte är byggd för.

Precis som senor består ligament av bindväv. Bindväv är inte särskilt välförsett med blodkärl, och det är en av anledningarna till att skador på senor och ligament tenderar ta lång tid att läka ut.

Leden omsluts också av en skyddande ledkapsel med ledvätska. Även muskler deltar i att hålla lederna på plats, detta kommer vi till i ett annat inlägg längre fram.

De här lederna är viktiga att känna till:

Anatomikunskap för ryttare, del 1: skelettet

Anatomikunskap kanske kan kännas lite dammigt och nördigt, men ger en förståelse för hästens förutsättningar att göra det vi ber den om. Det gör det lättare att träna på ett sätt som inte sliter på hästen, som i sin tur bidrar till att du får en stark och hållbar häst.

Enklast, tycker jag, är att börja med det jag brukar kalla för hårdvaran, d.v.s. skelettet, lederna och ligamenten.

Skelettet har flera funktioner i kroppen, bland annat som ett skyddande skal för hjärna, hjärta och lungor. Här koncentrerar jag mig istället på funktioner kopplade till kroppshållning och rörelse.

Via senor fungerar skelettet som fästpunkter för muskler och som hävstänger för att omvandla muskelns arbete till rörelse. Där två skelettdelar möts finns oftast, men inte alltid, en led.

För att hålla skelettdelarna i rätt position i förhållande till varandra finns ligament och ledkapslar. Om t.ex. ett knä ska kunna hoppa ur led måste minst ett ligament vara skadat/uttöjt/helt eller delvis av.

Även muskler deltar i att hålla lederna på plats, detta kommer vi till i ett annat inlägg längre fram.

Här är några skelettdelar som är lätta att hitta på hästen:

Workshop i grundläggande stretching

För ett par veckor sedan var det dags för årets första workshop, den här gången i grundläggande stretching. I vanliga fall hålls denna kurs på 90 minuter, men efter önskemål från deltagarna kortades den till 60 minuter.

Vi träffades en förmiddag och jobbade koncentrerat med en handfull användbara stretchövningar som passar de allra flesta hästar. Lite inledande teori, sedan visade jag praktiskt och efter det fick deltagarna arbeta i par och testa alla övningarna på sina hästar medan jag fanns behjälplig.

Just den här dagen var det islänningar som stretchades, och som alltid när man pratar häst med likasinnade, rinner tiden snabbt iväg. Med facit i hand tyckte nog både deltagarna och jag att en timme var i kortaste laget, och i fortsättningen kommer workshopen att hållas i sitt originalformat på 90 minuter.

Innan vi skildes åt pratade vi om en uppföljande workshop, skräddarsydd efter just de här hästarnas behov, och det ska bli jätteroligt att träffa både islänningarna och deras ägare igen.

Sammanfattningsvis en trevlig lördagsförmiddag, där jag än en gång kör från jobb med ett stort leende, ett varmt hjärta och glädjen över att få ha världens bästa jobb!