För två år sedan testade jag ett nytt och annorlunda slags nyårslöfte (läs gärna originalinlägget frpn januari 2015). Det föll mycket väl ut, fram till någon gång i augusti/september då det rann ut i sanden.
I år gör jag ett nytt försök, med start nu omedelbart. Klichéer som "äta nyttigare", "motionera mer" eller "stressa mindre" ska konkretiseras genom 3 enkla verktyg: 12 vanor, 52 projekt och 365 småsaker.
12 vanor: Det tar tid att förändra invanda mönster. Genom att koncentrera mig på 1 vana/månad har jag en rimlig chans till varaktig förändring av några (o-)vanor, till skillnad från att försöka förändra allting samtidigt. Eftersom jag ligger lite back med detta (sedan augusti/september 2015) så ska jag testa att göra två förändringar/månad. Heja, heja.
52 projekt: Jag är en projekt-junkie. Jag påbörjar gärna och ofta projekt utan att riktigt ha en plan för hur eller när det ska slutföras. Alltså omger jag mig med mängder av halvfärdiga projekt, som att tvätta/laga/impregnera alla mina täcken, sy en adventskalender till E eller sortera foton.
Allt ofärdigt tar upp plats, fysiskt, i hjärnan och/eller digitalt, plats som behövs till annat. Från och med nyss ska allt slutföras. Detta kommer att ha som bieffekt att jag sakta men säkert omprogrammerar min hjärna till att just slutföra projekt, och alltså ändrar ett invant mönster av bara farten.
365 småsaker: Här kommer alla "javisst-ja-det-där-måste-också-fixas"-saker. Precis som med de ofärdiga projekten tar småsakerna hjärnkapacitet i anspråk helt i onödan. Det kan vara att byta batteri i ficklampan, skruva upp en extra krok i stallet eller att lämna en påse loppisprylar till välgörenhet.
Genom att fixa en småsak om dagen tar jag bort en mängd irritationsmoment ur vardagen samtidigt som jag avlastar hjärnkontoret (som milt sagt jobbar för högtryck). Bieffekt? Samma som med projekten, jag gör det till en vana att ta hand om småsaker direkt. Plus att jag kommer att bli ruskigt ordningsam och effektiv om det fungerar...
12/52/365. Nu är det läge för förändring.
Visar inlägg med etikett nyårslöfte. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nyårslöfte. Visa alla inlägg
07 januari 2015
12 vanor, 52 projekt och 365 småsaker
2015 är året då jag testar nyårslöften av ett, för mig, helt nytt slag. Inga fler luddigheter som "äta nyttigare", "motionera mer" eller "stressa mindre". Nej, i år ska jag införa 12 nya vanor, slutföra (eller markant närma mig slutet på) 52 projekt och få undan 365 småsaker.
Om det går vägen blir följden att jag just äter nyttigare, motionerar mer och stressar mindre, men med hjälp av konkreta steg. Några små, andra stora, till skillnad från alla tidigare år som jag försökt uppnå detta utan att ha någon egentlig plan för hur det skulle genomföras.
Forskning har visat att det tar (minst) 21 dagar att förändra/införa en vana. Mitt mål är att etablera en ny vana/månad. I januari blir det att äta havregrynsgröt till frukost. Resterande månaders vanor är inte valda ännu, men kommer troligtvis att handla om mat och träning på ett eller annat sätt.
Jag har, som så många andra, massor av små och stora projekt. Påbörjade, nästan färdiga eller på idénivå. Varje vecka siktar jag på att avsluta något oavslutat eller (om det är ett större projekt) ta ett tydligt steg närmre ett avslut. Sådant som att rensa garderoben, montera taklampor eller köra skräp till tippen.
Och de 365 småsakerna? Om jag kan få gjort en "javisst-ja-det-måste-också-fixas"-sak/dag frigörs massor av hjärnkapacitet på kort tid. Från att påminna mig själv om att kasta ut de där väldigt döda krukväxterna som vill bli komposterade (och alla andra 364 småsaker som behöver göras) till att ha mängder av energi och hjärnkapacitet över till andra (roligare) saker.
Beware, 2015, för här kommer jag (och jag har en plan)!
Om det går vägen blir följden att jag just äter nyttigare, motionerar mer och stressar mindre, men med hjälp av konkreta steg. Några små, andra stora, till skillnad från alla tidigare år som jag försökt uppnå detta utan att ha någon egentlig plan för hur det skulle genomföras.
Forskning har visat att det tar (minst) 21 dagar att förändra/införa en vana. Mitt mål är att etablera en ny vana/månad. I januari blir det att äta havregrynsgröt till frukost. Resterande månaders vanor är inte valda ännu, men kommer troligtvis att handla om mat och träning på ett eller annat sätt.
Jag har, som så många andra, massor av små och stora projekt. Påbörjade, nästan färdiga eller på idénivå. Varje vecka siktar jag på att avsluta något oavslutat eller (om det är ett större projekt) ta ett tydligt steg närmre ett avslut. Sådant som att rensa garderoben, montera taklampor eller köra skräp till tippen.
Och de 365 småsakerna? Om jag kan få gjort en "javisst-ja-det-måste-också-fixas"-sak/dag frigörs massor av hjärnkapacitet på kort tid. Från att påminna mig själv om att kasta ut de där väldigt döda krukväxterna som vill bli komposterade (och alla andra 364 småsaker som behöver göras) till att ha mängder av energi och hjärnkapacitet över till andra (roligare) saker.
Beware, 2015, för här kommer jag (och jag har en plan)!
07 januari 2014
2014
2014. Oförstört och fullt med förväntningar, drömmar och planer. Vad är då mina planer för 2014? Hur ska 2014 bli för att toppa 2013?
Jag ska få bättre ordning på träning och matvanor, jag ska börja löpträna regelbundet, och så ska jag bli bättre på att få saker gjort innan jag har kniven mot strupen. Same, same som jag ville förändra 2013 jämfört med 2012, och året innan dess...
Varför lägger vi denna press på oss bara för att det är ett nytt år? Varför kan vi inte lika högtidligt berätta för familj, vänner och bekanta att: "Imorgon, onsdagen den 19 april, ska jag börja leva hälsosamt!". Vi brukar oftast vara eniga om att ingen känner sig så värst annorlunda dagen efter sin födelsedag jämfört med dagen innan densamma, så varför denna hajp kring nyår?
Jag funderar på att testa något annat i år. Att byta ut "jag ska/måste/borde" mot "jag skulle vilja". Jag vet att det låter präktigt, men det är samtidigt ett sätt att visa ödmjukhet mot mig själv. Lite mer förlåtande.
För min del leder "jag ska/måste/borde" till tvång, dåligt samvete och stress. Med ett "jag skulle vilja" erkänner jag för mig själv att jag inte alltid kommer att kunna följa det träningsschema som jag lägger upp, och att det är ok.
Så mitt icke-nyårslöfte är att: "Idag, tisdagen den 7 januari, skulle jag vilja börja leva lite mer hälsosamt, och jag skulle vilja vara mer ödmjuk och förlåtande mot mig själv."
Det är dags att "give ourselves a break". Vara lite snällare mot oss själva. Tillåta oss att ha roligt lite mer. Det är min önskan för 2014. För egen del och för alla vänner, bekanta, kollegor, kunder, kända, okända och ökända som läser detta.
Jag ska få bättre ordning på träning och matvanor, jag ska börja löpträna regelbundet, och så ska jag bli bättre på att få saker gjort innan jag har kniven mot strupen. Same, same som jag ville förändra 2013 jämfört med 2012, och året innan dess...
Varför lägger vi denna press på oss bara för att det är ett nytt år? Varför kan vi inte lika högtidligt berätta för familj, vänner och bekanta att: "Imorgon, onsdagen den 19 april, ska jag börja leva hälsosamt!". Vi brukar oftast vara eniga om att ingen känner sig så värst annorlunda dagen efter sin födelsedag jämfört med dagen innan densamma, så varför denna hajp kring nyår?
Jag funderar på att testa något annat i år. Att byta ut "jag ska/måste/borde" mot "jag skulle vilja". Jag vet att det låter präktigt, men det är samtidigt ett sätt att visa ödmjukhet mot mig själv. Lite mer förlåtande.
För min del leder "jag ska/måste/borde" till tvång, dåligt samvete och stress. Med ett "jag skulle vilja" erkänner jag för mig själv att jag inte alltid kommer att kunna följa det träningsschema som jag lägger upp, och att det är ok.
Så mitt icke-nyårslöfte är att: "Idag, tisdagen den 7 januari, skulle jag vilja börja leva lite mer hälsosamt, och jag skulle vilja vara mer ödmjuk och förlåtande mot mig själv."
Det är dags att "give ourselves a break". Vara lite snällare mot oss själva. Tillåta oss att ha roligt lite mer. Det är min önskan för 2014. För egen del och för alla vänner, bekanta, kollegor, kunder, kända, okända och ökända som läser detta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)