Förkasta inte en välutbildad massörs kunskap och erfarenhet

För ett par veckor sedan publicerades en artikel i Hippson, som snabbt fick stor spridning bl.a. på facebook. Artikeln handlade om alternativa behandlingsmetoder, skyldigheten att se till att hästen får rätt vård vid sjukdom och skada vilket det enligt artikeln var vanligt förekommande att alternativbehandlare fördröjde, med lidande för hästen som följd.

Tråkigt nog hade ingen s.k. alternativbehandlare fått tillfälle att uttala sig i artikeln, utan de invändningar som fanns mot innehållet kom i kommentarsfältet, där det är lätt att halka bort från saklighet och vanligt sunt förnuft. 

Först av allt vill jag invända mot termen alternativbehandlare. Jag, som utbildad massageterapeut på både människa och häst, jobbar inte med alternativbehandling, utan med komplementärbehandling. Min kompetens är ett användbart komplement till veterinärens. Jag behandlar inte t.ex. hältor och sjukdomar, det är veterinärens jobb. 

Jag arbetar istället förebyggande och rehabiliterande. Ibland även konsulterande. 

• Förebyggande: jag löser upp muskelspänningar som inskränker hästens naturligt fria rörelsemönster, och ger den möjlighet att använda sin kropp optimalt. Detta förebygger skador genom att bl. a. proprioceptionen stärks, och smidiga muskler skyddar senor från onödigt slitage. Ofta kan ökad intensitet i träning ge muskelspänningar i en övergångsperiod innan hästen stärkt sig för den nya uppgiften. Här hjälper jag till att hålla ett vakande öga på att muskulaturen hinner med. 

• Rehabiliterande: efter en skada eller sjukdom kvarstår ofta muskelspänningar som har skyddat från smärta. Dessa spänningar försvinner inte av sig själv, utan behöver massagebehandling för att släppa. Ett exempel är att låg hälta/smärta fram (dubbelsidig kotledsinflammation, hovböld, ömma sulor) ofta ger spänningar i manke, eftersom hästen har "hållt uppe sig" för att lindra belastningen. Ett annat exempel är att invärtes problem med mage/tarm (kolik, avmaskning, magsår) ofta ger spänningar i ländrygg och höftböjare. När hästen är färdigbehandlad hos veterinär, så kommer jag in med min yrkeskunskap. 

• Konsulterande: Jag rekommenderar hästen vidare till veterinär om den t. ex. har återkommande spänningar på samma ställe, då det kan tyda på andra, icke-muskulära problem (se exemplen ovan). Jag har också kunnat vara behjäplig vid utredning av rörelsestörning i samråd med veterinär, då min kunskap och erfarenhet kompletterar veterinärens. T. ex. har vissa muskelspänningar ofta samband med bakknäproblematik, och då rekommenderar jag hästägaren att rådfråga veterinär. Jag ställer inga diagnoser, det är inte mitt kompetensområde. 

Jag tycker att det är tråkigt att det presenteras en så ensidigt negativ inställning till massören som friskvårdare för hästen. Alla dras över en kam, oavsett utbildning och annat. Istället vill jag poängtera att det är enkelt att kolla upp en människa innan du anlitar den till att behandla din häst, för att undvika oseriösa behandlare. 

Kolla upp utbildningen. Finns den? Verkar skolan seriös och kunnig? Leta upp referenser, både på behandlaren och utbildningen. 

Kolla upp behandlaren. Är hen registrerad företagare? Om inte, fråga varför? Finns det ansvarsförsäkring? F-skatt? Om inte, fråga varför? 

Låter det för bra för att vara sant när du pratar med behandlaren, så är det oftast också det. Ingen behandlare kan lösa "allt" och laga "alla" hästar. 

Och, som rubriken säger, förkasta inte en välutbildad massörs kunskap och erfarenhet. Vi verkar alla för hästens välmående, men med olika, kompletterande, metoder. 

Stretchingskolan del 4: enklaste ryggstretchen!

Att stretcha hästens rygg är något av det enklaste du kan göra! Många hästägare väljer bort stretchingen för att de är rädda att göra fel och då riskera att skada hästen. Den här övningen är helt säker. Det enda jag vill varna för är om du vet att din häst är kittlig, tänk då på att vara extra uppmärksam på hästens reaktioner.

1. Ta först av sadel/tömkörningsgjord och liknande så att a. hästen kan röra sig fritt och b. du ser vad som händer. Ta också av ev. täcke på hästen och handskar på dig.
2. Leta upp linea alba, d.v.s. det senband som går mitt under magen på hästen, från bröstbenet till skapet/juvret.
3. Sätt ihop händerna, handflatorna uppåt och sammanhållna fingrar.
4. Lägg handflatorna med lätt tryck mot linea alba på den punkt som är rakt under sadelläget.
5. Håll blicken på hästens överlinje i nästa moment. Låt händerna sakta glida isär med jämnt tryck uppåt, ena handen rör sig framåt mot frambenen, den andra bakåt mot bakbenen.
6. Du ska nu se hur hästen välver överlinjen för ditt tryck. Håll kvar välvningen i 10 sekunder.
7. Lägg händerna på hästens rygg, strax bakom manken, och stryk sakta med öppen hand bak till korset, så att hästen släpper ner ryggen till normalläge igen.
8. Upprepa 3-4 gånger.

Om hästen inte välver överlinjen, testa att böja fingrarna lite och använd trycket från fingertopparna istället för hela handflatan. Hästen kommer att bli känsligare för ditt tryck, och rörligare, över tid.

Bäst resultat får du om du gör övningen varje dag, men om du inte hinner det, så får det duga med varannan. Tänk på att övning ger färdighet, både för hästen att hitta sin rygg och för dig att hitta lagom tryck, lagom hastighet i rörelsen och exakt rätt ställe att lägga trycket på. Lycka till!

Stretchingskolan del 3: Säkerhet

Som i all hästhantering är det viktigt att tänka på säkerheten, både din och hästens. Stretchingen ska minska skaderisken, inte öka den!

• Välj en bra plats att stå på. Det ska vara halkfritt, plant, lugnt och med gott om svängrum.
• Bind upp hästen. Är du eller hästen osäker, be gärna någon (hästvan) att hålla den.
• Ha alltid handskar på när du stretchar benen. Ha gärna hjälm och skor med stålhättor, särskilt med ovana hästar eller hästar du inte känner så väl.
• Innan du lyfter hästens ben, kolla så att den står i bra balans på de andra tre benen. Varje gång.
• Pressa inte hästen. Om den inte förstår vad du vill, eller om du tar i för hårt, så ökar risken för protester, och då ökar risken att någon kommer till skada. Beröm hästen när den samarbetar.
• Vad rädd om din rygg. Böj på knäna, inte på ryggen, när du lyfter tunga hästben.

Det tar oftast några gånger innan hästen förstår vad du förväntar dig av den i stretchingen. En del blir osäkra, en del tycker att det är läskigt i början och hos en del hästar tar faktiskt kroppen emot.

Se stretchingen som övningar från marken som hästen först ska förstå och lära sig, och sedan förbättra. De flesta tycker om stretchingen och efter ett tag vet hästen precis i vilken ordning du gör rörelserna!

Stretchingskolan del 1: Varför ska jag stretcha min häst?

Enklast uttryckt: för att gynna muskelutveckling, förebygga skador och förbättra proprioceptionen!

Stretching ett bra verktyg som du själv kan utföra för att minska skaderisken, men för att förstå varför måste vi först veta hur en muskel arbetar tillsammans med andra muskler.

När musklerna arbetar så drar de ihop sig, förkortas, och slappnar av, förlängs, om vartannat. Musklerna jobbar växelvis mot varandra, tänk dig en dragkamp men där målet inte är att dra omkull det andra laget, utan att skiftas om att dra och släppa efter utan att någon ramlar. 

Överansträngning efter t.ex. ett rejält träningspass kan medföra att musklerna förblir förkortade och inte riktigt kommer till avslappning. Om en muskel, en agonist, är förkortad så begränsar den rörligheten hos sin motståndarmuskel, antagonist.

Tänk på dragkampen igen, om det ena laget inte släpper efter så kan det andra laget inte dra alls. Ena sidan blir låst i ett förkortat läge, och andra sidan blir låst i ett förlängt läge. Ena sidan kan inte förlängas/slappna av, andra sidan kan inte förkortas/arbeta. Blodcirkulationen försämras i båda musklerna = sämre näringsupptag i muskeln = muskelutvecklingen hämmas.

Nervcellerna inne i muskler, bindväv och senor varnar hjärnan att det är risk för skada eftersom ena sidans muskel "håller emot", hästen blir begränsad i sina rörelser och riskerar att, igen, överanstränga de muskler som redan är förkortade.

Möjligheten för hästen att parera oväntade rörelser (t.ex. om den halkar) begränsas och risken för skador ökar. Det här sker såklart omedvetet och ruskigt snabbt eftersom det är nerver vi pratar om.

När du stretchar hästen (eller dig själv!) så har du möjlighet att "programmera om" de här nervcellerna. Att sakta ta ut ett ytterläge och hålla kvar där visar nervcellerna att det är ok att ta ut rörelsen så här mycket, att det inte är något som riskerar att gå sönder.

Proprioceptionen, kroppsmedvetenheten, är alltså också beroende av de här nervcellerna. Hästens hjärnas vetskap om var den har alla sina kroppsdelar och vad dessa kroppsdelar kan utföra på ett riskfritt sätt. Ju bättre proprioception, desto bättre prestation.

Nervcellerna låter återigen musklerna arbeta i fullt rörelseomfång, blodcirkulationen ökar i båda musklerna = näringsupptaget ökar i muskeln = muskelutvecklingen gynnas. Hästens möjlighet att parera plötsliga rörelser ökar också, skaderisken minskar, proprioceptionen förbättras och prestationsförmågan förbättras!