Dags att stödfodra (eller dansa regndans)

Trots att det bara är juli så har jag redan fått plocka fram höet, de senaste torra veckorna har slagit ut större delen av betet. Förhoppningsvis återhämtar det sig lite nu med regnet, men tills vidare är det alltså stödfodring som gäller. Att t.o.m. shettisen föredrar hö framför de förtorkade stråna i hagen säger ju det mesta om betets näringsvärde för tillfället.

Jag har haft funderingar på att prova på regndans, men eftersom jag känner viss tveksamhet gällande min kompetens på det området så är det väl säkrast att jag håller mig till traditionella metoder för att påverka vädret, d.v.s. hålla tummarna för regn och kanske be vår kära hö- och halmproducent ta fram slåttern. Det senare alternativet brukar göra susen.

Från koja till slott

Sedan vi fick en tredje undulat i hushållet så har buren känts lite trång. Nu har vi äntligen investerat i en ny, fin bur, inrett den och schasat över de små huliganerna. De sitter tätt tillsammans på den översta pinnen, tittar sig storögt omkring och fyller ca 1% av volymen i buren...

Sambon, som är uppvuxen på en gård med äggproduktion, suckade när jag valde ut den största (och dyraste!) modellen och påpekade att det var visst en väldig skillnad på reglerna för undulater och hönor vad gäller burstorlek. Efter övergång till Kraväggsproduktion är det inte längre ett problem just på den gården, men det finns fortfarande en hel del att kämpa för när det gäller burhönsen i Sverige.

Regler för burstorlekar för undulater finns på http://www.sjv.se/ och för den som vill hjälpa hönsen att flytta från koja till slott rekommenderar jag ett besök på http://www.djurensratt.se/. Och köp Kravägg! Bättre för hönsen, bättre för miljön (ekologiskt producerade) och bättre för oss konsumenter eftersom de dessutom är godare! Tala om win-win-situation!