Sadeltvång: den muskulära biten

Sadeltvång är obehagligt, minst sagt. Både för häst och ryttare. En del hästar fryser fast, andra blåser upp sig, skjuter rygg eller exploderar. Det finns många möjliga orsaker till sadeltvång, ibland är det dessutom en kombination av orsaker, vilket gör det svårare att åtgärda.

Ibland ligger en brysk inridning, med smärta och tvång, bakom syndromet. Ibland är det skelettförändringar, t.ex. överridande tornutskott. Som tur är finns det även andra, mindre dramatiska, förklaringar. En alltför smal sadel, för hårt åtdragen sadelgjord, en ryttare med knäslut som stör hästen, att den inte är fysiskt eller psykiskt mogen för sin uppgift, eller, inte att förakta, spända muskler.

Alla ovanstående orsaker kan kan ge muskelspänningar som förvärrar sadeltvånget, och ibland är det just spända muskler som är grundorsaken. Muskelspänningar sprider sig i kroppen och därför kan det vara svårt att tydligt se vilka spänningar som är grundorsak, och vilka som är en följd, särskilt om det gått lång tid.

Vid sadeltvång är det vanligt med primära spänningar i serratus thoracis och pectoralis (se bilden), och då begränsas de framåtgripande rörelserna i bogar och därmed också framben. Det kan kännas som att hästen smyger sig fram, går med handbromsen i, eller att den inte vill länga sig i traven utan hellre tar galopp. Sekundära spänningar kan uppkomma i triceps och bakre delen av trapezius, då dessa muskler "hjälper till" att begränsa rörelsen framåt i bogbladet.

Att utreda sadeltvånget är att bry sig, både om hur hästen mår nu och om vad den behöver för att må bra över tid.

Steg 1: Är alltid en veterinärcheck, med röntgen av ryggen om veterinären anser det vara befogat. Om hästen veterinärt är ua (utan anmärkning), gå till steg 2.
Steg 2: Be en välutbildad massör gå igenom hästen, dokumentera ev. muskelspänningar och behandla dessa. Spara journalkopian och be att få stretchövningar. Om hästen är muskulärt ua, gå till steg 3.
Steg 3: Kolla sadeln, är den ok? Kolla även sadelgjorden, om hästen har känslig bröstmuskulatur (pectoralis) kan det vara bättre med en bredare, eller anatomisk sadelgjord, eller kanske magplatta för att fördela trycket bättre. Är all utrustning ua? Gå till steg 4.
Steg 4: Prata med din tränare. Är hästen mogen för sina uppgifter? Om ja, lägg lite extra fokus på din sits under några träningspass. En ryttare med starkt knäslut kan få en känslig häst att känna sig som i ett skruvstäd. Ingen förändring? Gå till steg 5.
Steg 5: Beter sig hästen likadant fortfarande, och oavsett vem som rider (och alltså oavsett knäslut)? Då kan det röra sig om ett sadeltvång med mentala orsaker. Minnet av smärta/obehag sitter i oerhört länge, det kan räcka att någon dragit åt sadelgjorden för hårt/snabbt EN gång. Det tar också tid för hästen att lära om, och att vänja sig vid att t.ex. sadeln inte längre klämmer. I de fallen är det tålamod som gäller.

Ibland hittar man inte orsaken till ett sådant beteende. Beroende på hur stort problem man har av sadeltvånget så får man då försöka vara nöjd med allt man vet att det INTE beror på, t.ex. att hästen är ren på röntgen, fin muskulärt, sadel/sadelgjord är ua, och träning och sits funkar bra. Och det är ganska mycket att vara glad för!

Från hetlevrad till arbetsfokuserad på nolltid

Lite då och då spänner jag för shetlandsponnyn. Han är milt sagt het framför vagn, och jag arbetar därför hellre och oftare honom på töm. När väl bröstselen är på gäller det att spänna för rockarden snabbt innan han tröttnar och går iväg.

För ett tag sedan köpte jag en loksele, med planen att han ska hjälpa till med att harva paddocken. Med hans temperament var jag tveksam till om det skulle funka, men jag ville ändå ge honom en chans.

Första gången med lokselen på: jag ledde runt honom i paddocken för att han skulle prova på hur den sitter och känns mot kroppen i rörelse. Han var spänd, taggad och taktade nästan hela tiden. Jag tänkte att det här kommer ju aldrig att gå vägen med harv och allt.

Andra gången: loksele på, jag ledde honom med ena handen och släpade pinnharven efter oss med andra handen. Den skramlar, så jag ville att han skulle höra det ljudet bakom sig utan att sitta fast i den. Han rörde inte en min utan skrittade lugnt bredvid mig, dock stördes han lite av att jag inte rörde mig "som vanligt". Den där harven är tyngre än den ser ut...

Tredje gången: jag upprepade proceduren från gång två, fortfarande ingen reaktion. Jag lade lite kroppstyngd i draglinorna och bad honom skritta. Gissa om jag blev förvånad när han bara lade sig i lokorna och drog! Så jag fäste harven i draglinorna och så fick han dra den rakt fram i 10-15 meter. Halt och beröm och av med harven igen.

Fjärde gången: drog han harven ett varv runt paddocken. Lugn, stabil och fokuserad på uppgiften. Han stod t.o.m. stilla när jag kopplade på och av den, och vi övade lite extra på det. Att stå still har aldrig annars varit hans bästa gren, men nu uppvisade han en helt ny sida av sig själv.

Idag har han dragit harven två varv runt paddocken. Han står still när jag spänner för och från. Det är tungt, men han lägger sig utan att tveka i lokorna och drar. Han är uppmärksam och samarbetsvillig och sprattlar inte iväg på egna äventyr, så som han gärna gör på töm.

Kanske har vi hittat ytterligare ett bra träningssätt för honom, som komplement till tömkörning och arbete i vagn. Oavsett så är jag glad att jag gav honom chansen att överraska mig, för det kan jag ärligt säga att han gjorde!

Vad är skillnaden mellan en massör och en massageterapeut? Och vad betyder "diplomerad"?

En del yrken har legitimationer. Andra har certifieringar, diplomeringar eller andra tillägg till sina titlar. Men vad betyder de? Och är det egentligen någon skillnad mellan en massör och en massageterapeut? Frågor som jag får ibland, och som jag välkomnar!

Vi börjar med massören. 

"Massör" (eller "hästmassör") kan vem som helst, med eller utan utbildning, kalla sig utan att bryta mot några regler. Lite läskigt för dig som kund, eller hur? 

Mitt tips här är att alltid fråga efter massörens utbildning. Om du har möjlighet, kolla upp så att skolan/kurserna verkligen finns och har gott rykte. Om den tillfrågade blir defensiv eller irriterad, så hade jag själv varit tveksam till att låta hen behandla min häst. 

Många massageutbildningar är både seriösa, bra och grundliga, och efter avslutad utbildning kan en massör från en sådan skola ge en bra avslappningsmassage. En massör masserar, helt enkelt. 

Massageterapeuten, då? Det låter ju tjusigt, i alla fall. 

En massageterapeut har längre, mer komplex utbildning. Förutom att kunna ge en bra massage kan jag även ge individuella stretching- och träningstips, jag har goda kunskaper i fysiologi, jag kan en del patologi och bandageringsteknik. Du som kund får alltså mycket mer för pengarna.

Även du som kommer till mig för att själv få behandling, får mer för pengarna. Jag är utbildad till medicinsk massageterapeut på Hälsoteket i Malmö, vilket innebär att du förutom massage och det "extra" som står här ovan, får möjlighet till andra kompletterande behandlingsformer. Några av dessa är under utveckling för att även kunna användas på häst framöver. 

En del skolor, som t.ex. Axelsons Animal Massage School, har valt att den titel man får efter avslutad utbildning är "diplomerad massör", trots att det i praktiken är en massageterapeut man har utbildats till. Detta är en av anledningarna till att jag varmt rekommenderar dig att kolla upp utbildningen på den du vill anlita, så att du vet vad du betalar för. 

Och så var det det här med titlarna. 

Legitimation har t.ex. läkare, kiropraktorer, lärare och psykoterapeuter. Den kan dras in om man missköter sig.

En diplomering görs oftast av den skola man har genomfört utbildningen på. Den betyder alltså att man är utbildad, men säger i sig inget om kvaliteten på utbildningen. 

En certifiering kan göras av ett förbund, t.ex. i mitt fall av Branschrådet Svensk Massage, efter godkända kunskapsprov som visar att utbildningen och massageterapeuten håller måttet i fråga om kvalitet och seriositet. 

Hoppas att jag har kunnat bringa klarhet i dessa frågor, återkoppla gärna till mig annars!

Kan man hålla hästens kondition uppe under betet?

Måste jag börja om "från början"? Och vad avgör hur mycket hästen tappar?

Det kan vara skönt både för häst och ryttare att ta en paus från träningen. Ibland behöver kroppen vila, ibland huvudet, och ibland bådadera. 

Jag brukar lite grovt räkna att det tar "vilotid" x 2 för att få tillbaka hästen konditions- och styrkemässigt till nivån den hade när den släpptes på bete. Alltså ger 2 veckors vila en uppstartstid på ungefär 4 veckor. Självklart finns det individuella variationer. 

Detta gäller hästar i bra grundkondition. För unga hästar, eller hästar som av någon anledning vilat länge, ser upplägget annorlunda ut. 

Men det finns mycket du kan göra för att inte hästen ska tappa kondition i sommar! 

Här listar jag mina bästa tips!

• Stora hagar främjar spontan rörelse hos hästen. Hellre långsmala än kvadratiska, så att det finns möjlighet att sträcka ut. 
• Kuperade hagar ger omväxling och träning.
• Hästkompisar i hagen. Att ströva med, leka med, umgås med.
• Servera vatten och ev. stödfoder i varsin ände av hagen (ja, jag vet att det är lite jobbigt för oss människor, men det är bra för hästarna). 

Om du inte vill ge hästen och dig själv helt ledigt så är skritt underskattat som muskelbyggare och väg att minska "tapp" i styrka och kondition. Skritta ut en runda varannan dag. Varva uppsuttna pass med tömkörning och skritt vid handen. Dessutom ett superbra sätt att umgås med din häst! 

Gästbloggare: Christina Åkesson och Sunt Hästförnuft

Jag träffade Christina och hennes fina cobbar förra våren och vi klickade direkt! Christina jobbar så finstämt med sina hästar och det var en aha-upplevelse att se dem tillsammans. Förhoppningsvis kommer jag att kunna bjuda hit Christina för en lektion, för jag har mycket att lära av henne!

"Vem är Din häst - Träna efter hästens personlighet

Hästar är flockdjur, och individer, var och en med olika personligheter, talanger och förutsättningar. Gemensamt för alla hästar är att de vill ha ledarskap, trygghet och tydliga regler.

Inte förrän hästen känner ett tydligt ledarskap från dig, som ledare i flocken, att det är du som bestämmer, kan han slappna och må riktigt bra. Först då kan han till fullo ägna sig åt att leka, träna och lära. Ett lärande som bygger på ledarskap, förståelse, vilja och kärlek.

Din häst är antingen en vänsterhjärna (Left Brain) eller en högerhjärna (Right Brain), precis som vi människor. Antingen dominerar den vänstra halvan av hjärnan eller den högra.

Nästa "kategorisering" eller indelning, är om hästen är utåtriktad (extrovert) eller inåtvänd (introvert) - alltså fortfarande samma som hos oss.

En del människor är blyga, andra framfusiga. Vissa av oss kan och vågar allt, andra vill inte prova på något som helst nytt. Känner du igen det? Inget är rätt eller fel, vi är bara olika, helt enkelt.

Att umgås med, träna och utbilda en häst som antingen är vänster- eller högerhjärna, skiljer sig avsevärt från varandra.

Om du använder samma träningssätt till en utåtriktad vänsterhjärna som till en introvert högerhjärna, kommer du kanske lyckas riktigt bra med en av dem - beroende på vilket sätt du använder dig av.

Det är därför viktigt att du både tar dig tid att lära känna vem din häst är, och tar hänsyn till det, för att få ut det bästa av din tid tillsammans med din häst - för visst vill du bli den bästa tränaren till din häst!

Vet du om din häst är en vänster- eller högerhjärna? 

Vissa hästar är så tydligt antingen vänster- eller högerhjärnor, man ser och märker det direkt. Likaså om de är utåtriktade eller inåtvända.

Tilläggas här ska naturligtvis det att en häst, liksom vi människor, inte är, och behöver vara, renodlat det ena eller det andra.

En häst kan vara en högerhjärna på "tre hovar" och drag av en vänsterhjärna på den fjärde. Precis som att en del människor är högerhänta, men kan skriva med vänster också, om det kniper.

Några typiska karaktärsdrag och kännetecken för en häst som är: 

Vänsterhjärna - Utåtriktad

Energisk, alert, pigg, aktiv, karismatisk, busig, tenderar att nafsa, slå med frambenen, lekfull, "bossig", egensinnig.

Den här hästen är en lekfull karaktär som behöver intressanta saker att göra. Han är besatt av att lära och behöver variation och nya saker för att det ska vara roligt. Ligg ett steg före honom och använd din fantasi.

Han kan vara beräknande i sina handlingar, vare sig de är positiva eller negativa för dig. Han är inte speciellt rädd eller ens aggressiv. Han är beräknande, han vet vad han gör och leker en dominanslek.

Han är pålitlig, säker och atletisk.

Vänsterhjärna - Inåtvänd

Lätt uttråkad, vill argumentera, vill bocka, envis, matfokuserad, ointresserad, omotiverad/lat, svarar inte, lågmäld.

Välkommen till ett hav av "Varför ska jag? Vad får jag för det?" Den här hästen läser dig som en bok. Han vet vad du vill och han kommer inte att ge dig det, såvida du inte behandlar honom rätt.

Han tänker igenom situationen, tuggar och slickar sig om läpparna och ögonen är milda och han blinkar. Även om han verkar envis eller lat, är han inte alls lat i sinnet! Tvärtom!

Omvänd psykologi är det som gäller... och belöningar! Med den här hästen får du tänka till och använda din fantasi!

Högerhjärna - Utåtriktad: 

Impulsiv, svårt att stå stilla, verkar grinig, överreagerar, hyperaktiv, tendens att rusa, lättskrämd, flyktbenägen.

Den här hästen måste ständigt ha tillförsikt, han tänker inte. Han reagerar endast på sina instinkter. Han blir lätt förvirrad och därefter rädd, så han behöver dig för att saker och ting ska bli, och göras, enkla.

Det hjälper honom att slappna av, speciellt då det inte är något som är lätt för honom runt människor.

Högerhjärna - Inåtvänd:

Känslig, tänker inte, misstänksam, oberäknelig, tendens att sparka, "fryser" innan utbrott, blyg, tveksam, stänger lätt av, undfallande.

Den här hästen är blyg, försagd och som undviker press genom att retirera in i sig själv. Han blinkar inte och har svårt att se på dig med båda ögonen eller ha ögonkontakt. Han är obekväm att rida då han har spända muskler.

Framgång nås genom att gå mycket långsamt fram och vänta att han kommer ur sitt skal, och förlitar sig på dig mer. Ganska snart kommer han att ta ett steg mot dig och vilja mer.

Vad menar jag med Sunt Hästförnuft... 

Traditionell hästhantering med traditionella (ofta både tuffa och stelbenta) metoder skiljer sig avsevärt från träning baserat på Sunt Hästförnuft® - Ett hästmannaskap, ett verktyg med influenser från många läror och strategier, och inte minst med personlig erfarenhet och känsla, och alltid baserat utifrån hästen och hans personlighet, förmåga och karaktär.

Det kanske viktigaste i träningen med Sunt Hästförnuft® är att den bygger på att vi förstår våra hästar - inklusive vad som motiverar dem, skrämmer dem, ger dem glädje och hur de fungerar i sin naturliga miljö - och med denna förståelse skapa ett samarbete mellan häst och människa.

Vill du veta mer, har du frågor, vill du prata häst, välkommen att höra av dig!
Christina 070 - 206 87 00 christina@sunthastfornuft.se"

Ridövning: stretcha hästens rygg

Syfte:

Att hjälpa hästen att stretcha ryggen, som avslutning på ridpasset eller när den behöver en paus.

Utförande:

Trava eller galoppera längs fyrkantspåret. Hitta ett tempo där hästen går lugnt och taktmässigt med bra bjudning. Rid lätt i trav eller i lätt sits i galopp så att du avlastar hästens rygg, och med mjuk kontakt på båda tyglarna. 

Vänd innanför konerna i hörnen, men rid utanför konerna vid A och C. 

På långsidan, be hästen att ta kontakt på innertygeln utan att korta den. Understöd med ytterskänkeln. 

När kontakten är bra, läng yttertygeln några centimeter och ta kontakt på yttertygeln igen utan att korta den. Understöd med innerskänkeln och läng innertygeln så att tyglarna är lika långa igen. 

Passera kortsida och koner med eftergift i hästens innersida och lätt kontakt på yttersidan. Fortsätt att successivt länga tyglarna. 

Gör övningen i båda varven.

Mål:

Att hästen går lugnt och avslappnat på nästan helt långa tyglar, i en lång, låg form med nosen väl framför lodplan och en mjuk kontakt på båda tyglarna. 

Tänk på...

...att vara förberedd och "färdig" när kortsidan och konerna kommer.

...att hästen inte ska rusa när tygeln längs utan bibehålla takt och balans.
...att hur bra din balans är i lätt sits är avgörande för hästens balans. Träna, träna, träna.

Variation:

Det finns inte så mycket att variera i den här övningen. Växla mellan att göra övningen i trav och galopp. Om din balans tillåter, rid lätt i galoppen och i lätt sits i traven. Övningen kan också göras i skritt men blir då mest en balansövning för ryttaren i lätt sits. 

Gästbloggare: Anna Larsdotter Tell

Den här månadens gästbloggare är Anna Larsdotter Tell, som delar med sig av sina erfarenheter som foderförsäljare!

"Mitt namn är Anna Larsdotter Tell och jag har arbetat med foder från Brogaarden AB med bl.a. deras egna märken och foder från Dodson & Horrell. Produkterna jag rekommenderar nedan är produkter som jag arbetat med, använder och testat själv. Givetvis finns liknande produkter från andra märken på marknaden.

Nu är sommaren nästan här och hästarna ska få njuta av att äta härligt gräs, men tyvärr kan det även ställa till en del matsmältningsproblem. Det finns många goda råd vid grästillvänjningen för att minimera risken för problem. Matsmältningsproblem kan uppstå så som kolik, diarré och ev. fång. En häst behöver långsam tillvänjning till ett nytt foder för att minimera risken för detta. 

Är din häst extra känslig för foderbyte, eller lider av en sjukdom t.ex. fång eller cushing disease måste man gå extra försiktigt fram, rådfråga alltid din veterinär omkring din hästs situation.

För att hjälpa hästens tarmsystem under foderskifte (tillvänjning av gräs) kan man ge hästen tillskott YSY Blandning eller Equi Shure. YSY Blandning är en aktiv jästkultur som underhåller en stabil miljö i hästens stortarm. Equi Shure består av inkapslad bikarbonat, som kan neutralisera mjölksyran i hästens stortarm.

Ska hästen utfodras när den går på gräs? Detta beror på vad hästen används till, hur länge den går på gräs/dag och hur hästens kaloribehov ser ut. Har du en häst som går ute dygnet runt och kan hålla ett bra hull, och används lite eller inte alls, så kan Suré and Easy vara en bra lösning. Detta är ett vitamin/mineraltillskott i ”godisform” med en balanserad vitamin/mineralsammansättning anpassad till våra marker. Suré and Easy är endast till för färdigvuxna hästar som går ute dygnet runt.  Har du en häst i växt eller endast går ute en del av dygnet rekommenderas andra produkter, t.ex. Suregrow eller Performance Vits & Mins.

Gräs och prestation: För att tävlingshästen ska prestera normalt och inte bli för tung bör gräsintaget begränsas till 2-5 timmar/dag beroende på tillgängligheten till gräs, hästen hull och energinivå. Oftast får man reducera mängden spannmål och grovfoder beroende på gräsmängden. Hästen ska fortfarande tilldelas grovfoder. Dessutom får man inte glömma salt eller elektrolyter.

Vill du läsa fördjupande artiklar inom ämnet, finns de på Brogaadens hemsida.

Om du är osäker på produkterna jag nämnt eller är nyfiken, kontakta Brogaardens foderrådgivning eller deras återförsäljare. Du hittar även mycket info på deras hemsida."

Anatomikunskap för ryttare, del 3: senor och muskler

Jag har tidigare skrivit om hårdvaran (skelett, leder och ligament) och idag är det dags för mjukvaran, d.v.s. senor och muskler.

Senorna förbinder muskel och skelett, och de kan vara långa, korta, platta, tunna, tjocka. Inga muskler fäster direkt på skelettdelar utan det finns alltid en sena emellan. Därför är "muskelfäste" egentligen inte korrekt när man pratar anatomi, utan en förenkling av verkligheten.

Förbindelsen ser alltså ut så här:

skelettdel - sena - muskel - sena - skelettdel 

Någonstans på den vägen passerar muskeln en led. När muskeln drar ihop sig påverkas leden. Musklerna jobbar i par, den ena sträcker leden, den andra böjer leden. Ett tydligt exempel är biceps och triceps. Biceps böjer armbågsleden, triceps sträcker armbågsleden.

En viktig skillnad mellan muskler och senor är att en muskel kan dra ihop sig (förkortas) och sedan återgå till avslappnat (långt) läge. En sena kan inte aktivt dra ihop sig utan fungerar mer som ett starkt gummiband. Den kan töjas ut (förlängas) i en ledrörelse men strävar efter att komma tillbaka till sitt normala (korta) läge.

Muskler är precis som senorna olika konstruerade utifrån sin placering och sitt "uppdrag". De är långa, korta, platta, tunna eller tjocka.

Här är några muskler och senor som du enkelt kan känna på hästen:

Annika Davidsson: bågar över medellinjen

Syfte: Vända för vikten och koppla bort tygelns inverkan till viss del.

Utförande: Börja med att rida innanför spåret så att du ej kommer ända ut till fyrkantspåret på rektanglarnas kortsidor. Desto fler ”bågar” du gör, desto fler vändningar och hörn får du rida. Det är viktigt att rektanglarnas kortsidor ska vara raka spår. Det är lätt att slarva så att kortsidorna blir rundade och att hästen aldrig rätas ut.

Övningen kan ridas i alla tre gångarter men jag föredrar trav och galopp. I traven kan man tänka en tendens till hörn. Vad du kan börja med här är att du i varje hörn rider på ett mindre böjt spår, hästen ska då vara ställd och böjd i rörelseriktningen.  Om du lyckas utföra övningen korrekt samlar övningen hästen då den får bära lite extra kroppsvikt med det inre bakbenet i hörnen.

Om du vill öka svårighetsgraden ett snäpp kan du göra dessa vändningar i galopp. Dock är det viktigt att hästen är tillräckligt stark för att kunna gå i samlad galopp om du vill utföra denna övning. Nöj dig med att lägga tre ”bågar”. I hörnen tänker du att du ska leda framdelen runt bakdelen. Du kan nästan tänka lite tendens till piruett. När du har ridit bägge hörnen i en ”båge” rider du rakt fram till medellinjen där du gör ett enkelt byte eller ett galoppombyte.

Tips: Det är viktigt att man anpassar denna övning efter hästen. En yngre och outbildad häst kommer behöva en större radie på sig att vända än en äldre och välutbildad häst. Det är även viktigt att du får ett bra tramp i vändningen än att hästen vänder för tvärt. Tänk spänst istället för spänning! Om hästen blir spänd kan det bero på att du begär för mycket.

Lycka till!

10 tips i stallet

En del av det härliga med att ha ett eget stall är att tassa ut i pyjamas för att ge natthö elva på kvällen, eller släppa ut hästarna halv fem på morgonen i strålande solsken en dag i juli.

Ytterligare en fördel är att kunna utforma stallmiljön på det sätt som passar en själv och de egna hästarna, allt från planlösning i stallet till småsaker som underlättar vardagen.

Här kommer 10 tips på smarta detaljer som jag har i mitt stall:

1. piskhållare till viktiga småprylar

2. nattlampa

3. brandsläckare

4. flexibel uppbindning med högt fäste och säkerhetshake

5. övervakningskamera (kollas via mobilen)

6. termometer (avläsningsbar inomhus)

7. slangvinda högt fäst på väggen

8. nödnummer (skriv ut gratis från min hemsida)

9. slowfeeding-nät

10. halmpellets

  

Och här är 3 saker jag vill förbättra:

1. smidigare, mer människovänlig och ergonomisk höförvaring

2. mörkläggningsbara fönster till nyårsnatten

3. uppställningsplats som inte är i stallgången

Att massera en häst med stor integritet

Jag träffar på många starka personligheter i jobbet. Den senaste, här kallad C, är ett sto med delvis samma dressyrstam som min egen häst. Mycket egen vilja, mycket integritet.

C har flyttat runt en del i sitt liv och inte riktigt hittat rätt någonstans. Nu ägs hon (förmodligen på livstid) av en "gammal" kund till mig som tog sig an henne för några år sedan för tillridning och försäljning, men som slutligen köpte henne själv.

C var väldigt på sin vakt när jag närmade mig henne. Spänd både fysiskt och mentalt, utstrålade misstänksamhet på gränsen till ren misstro. När jag först lade handen på henne blev hon om möjligt ännu mer spänd. Vad vill nu den här nya människan?

En sådan häst är inledningsvis svår att arbeta med. Jag måste respektera hennes integritet samtidigt som jag vill visa henne att jag är där för hennes skull. Att hon kan lita på mig och att jag inte förväntar mig något av henne.

Det kan ta 2-3 massagetillfällen innan en häst som C tillåter mig att behandla henne fullt ut, jag kan inte tvinga mig på en häst som är skeptisk både till mig och till det jag gör.

Hon måste få ta det i sin takt, annars kan vi lika gärna strunta i det. Som tur är förstår den här hästägaren det, och respekterar mitt sätt att arbeta.

Förvånansvärt ofta är det hästar som visar upp ett hårt och tufft yttre som reagerar så här i sin första kontakt med mig. Ofta mjuknar de snabbt när de inser att de inte behöver prestera något i mitt sällskap och när de förstår att jag respekterar dem och deras behov av utrymme.

När de väl låter mig jobba kan de här hästarna få stor hjälp av massage, fysiskt och mentalt. Deras inställning till livet och världen omkring dem, att ständigt vara på sin vakt, kräver mycket energi och det sätter sina spår i muskulaturen.

Det är också den här typen av häst som gör att jag efter den första fullständiga behandlingen kör hem och känner mig uppfylld och helt tom inombords på samma gång. Och när en häst som C väljer att lägga huvudet i mina armar efter massagen känner jag mig bara ödmjuk och tacksam.

Ridövning: mjuka tempoväxlingar och rakriktning

Syfte:

Att öva mjuka tempoväxlingar och skifta mellan rak häst och böjd häst. Övningen kan utföras uppsuttet eller på töm och i valfri gångart. 

Utförande:

Börja med att på fyrkantspåret med att hitta den takt, form och tempo som du vill utgå från. Var särskilt noggrann i hörnpasseringarna.

Lägg in volter i hörnpasseringarna, 5-10 meter i diameter beroende på gångart, tempo och hästens utbildningsståndpunkt. 

Rid tydligt framåt i tempo på långsidorna för att sedan rida volterna i lägre tempo. På kortsidorna hinner du, beroende på häst, rida tydligt framåt några steg innan det är dags för ny volt. 

Byt varv genom att vända snett igenom som på bilden till vänster. Gör övningen i båda varven.

Tänk på...

...att ha framförhållning så att hästen inte "brakar på" in i volterna.

...att bibehålla takt, form och framåtbjudning. 

Variation:

Lägg in halter vid A, C och/eller X. Att göra en rak halt på diagonallinjen är betydligt svårare än på medellinjen eller fyrkantspåret. 

Prova också att räkna antalet steg/språng på långsidorna och träna på att pricka in ett visst antal.

För att få en enklare övning för orutinerade hästar och/eller ryttare rids volterna större och bara i två hörn, med fokus på att rida noggranna vägar.
För att få en mer avancerad övning, variera mellan att följa långsidan och att rida skänkelvikning längs med röd eller grön linje. 

Anatomikunskap för ryttare, del 2: lederna och ligamenten

I förra inlägget skrev jag om skelettet och nu går vi vidare till leder och ligament. De flesta hästägare har diskuterat leder, ibland ofrivilligt i samband med hältor och hältutredningar. Men hur fungerar en led?

Där två skelettdelar möts finns oftast, men inte alltid, en led som gör att skelettdelarna kan röra sig i förhållande till varandra. Olika typer av leder har olika möjliga rörelseriktningar.

Runt leden sitter ligamenten som en sele, de förbinder skelettdelarna med varandra och begränsar leden så att den inte kan röra sig på ett sätt som den inte är byggd för.

Precis som senor består ligament av bindväv. Bindväv är inte särskilt välförsett med blodkärl, och det är en av anledningarna till att skador på senor och ligament tenderar ta lång tid att läka ut.

Leden omsluts också av en skyddande ledkapsel med ledvätska. Även muskler deltar i att hålla lederna på plats, detta kommer vi till i ett annat inlägg längre fram.

De här lederna är viktiga att känna till:

Anatomikunskap för ryttare, del 1: skelettet

Anatomikunskap kanske kan kännas lite dammigt och nördigt, men ger en förståelse för hästens förutsättningar att göra det vi ber den om. Det gör det lättare att träna på ett sätt som inte sliter på hästen, som i sin tur bidrar till att du får en stark och hållbar häst.

Enklast, tycker jag, är att börja med det jag brukar kalla för hårdvaran, d.v.s. skelettet, lederna och ligamenten.

Skelettet har flera funktioner i kroppen, bland annat som ett skyddande skal för hjärna, hjärta och lungor. Här koncentrerar jag mig istället på funktioner kopplade till kroppshållning och rörelse.

Via senor fungerar skelettet som fästpunkter för muskler och som hävstänger för att omvandla muskelns arbete till rörelse. Där två skelettdelar möts finns oftast, men inte alltid, en led.

För att hålla skelettdelarna i rätt position i förhållande till varandra finns ligament och ledkapslar. Om t.ex. ett knä ska kunna hoppa ur led måste minst ett ligament vara skadat/uttöjt/helt eller delvis av.

Även muskler deltar i att hålla lederna på plats, detta kommer vi till i ett annat inlägg längre fram.

Här är några skelettdelar som är lätta att hitta på hästen:

Workshop i grundläggande stretching

För ett par veckor sedan var det dags för årets första workshop, den här gången i grundläggande stretching. I vanliga fall hålls denna kurs på 90 minuter, men efter önskemål från deltagarna kortades den till 60 minuter.

Vi träffades en förmiddag och jobbade koncentrerat med en handfull användbara stretchövningar som passar de allra flesta hästar. Lite inledande teori, sedan visade jag praktiskt och efter det fick deltagarna arbeta i par och testa alla övningarna på sina hästar medan jag fanns behjälplig.

Just den här dagen var det islänningar som stretchades, och som alltid när man pratar häst med likasinnade, rinner tiden snabbt iväg. Med facit i hand tyckte nog både deltagarna och jag att en timme var i kortaste laget, och i fortsättningen kommer workshopen att hållas i sitt originalformat på 90 minuter.

Innan vi skildes åt pratade vi om en uppföljande workshop, skräddarsydd efter just de här hästarnas behov, och det ska bli jätteroligt att träffa både islänningarna och deras ägare igen.

Sammanfattningsvis en trevlig lördagsförmiddag, där jag än en gång kör från jobb med ett stort leende, ett varmt hjärta och glädjen över att få ha världens bästa jobb!

Annika Davidsson: Bågar med volter

Syfte: En övning som är bra för att lösgöra en något stelare häst och för att känna av hästens liksidighet.

Utförande: Börja med att rida tre bågar som går från spåret in till medellinjen. Var noga med att ställa över mjukt när du byter varv då bågarna ej får bli hackiga. Hästen ska bjuda framåt utan att gå i ett överilat tempo, så var noga med att rida i rätt takt, tempo och form! Den första bågen påbörjas redan i mitten på kortsidan vilket betyder att du ej ska rida ut i hörnen.

När du kan rida övningen på ett taktfast och mjukt sätt, och hästen gör omställningarna utan att spänna sig eller ändra på takten, kan du börja lägga in volter i en eller flera av bågarna. Du ska i princip när som helst kunna lätta på innertygeln då det är innerskänkeln som ska hjälpa hästen ta stöd på yttertygeln i volterna.

Var noggrann med att hästen ej sladdar ut med rumpan utan att den spårar. Om hästen tappar sin takt och sitt tempo kan det bero på att den ännu inte är tillräckligt stark, då måste du därför göra större volter och bågar.

Denna övning är även ett bra arbete för den yngre hästen, men tänk på att rida något större volter t.ex. 20 meters volter och sedan minska voltstorleken. Använd dig av det ledande tygeltaget när du vänder in på volten. 

Tips: I galopp blir övningen något svårare, antingen får man lägga in ett enkelt byte där du saktar av till skritt/trav och fatta ny galopp, byta galopp med hjälp av en bom eller göra ett galoppombyte.

Använd dig av koner till bågarna för att rida bra och noggranna vägar.

Lycka till!

 .

Gästbloggare: Sara Mikkelä och Tillit

Jag har tidigare skrivit om Tillit här. Min kära syster S köpte Tillit från TRF med förmanade ord från dåvarande ridskolechefen om att "...en så gammal häst (16 år) köper man på livstid!" Så blev det, och S tipsar här om hur man kan göra livet långt och sunt för sin seniorhäst. Fotot i inlägget är från oktober 2011, när Tillit var 30 år gammal.

"Böcker om föl, inridning, unghästar, dressyr- och hoppträning finns det gott om, men jag hade gärna velat ha en bok med fokus på den äldre hästens behov när jag under ganska många år hade en pensionär att ta hand om. De tips och råd jag nu delar med mig av kom vi, min familj och jag, fram till efterhand. Tillit var en del av familjen i 15 år och vi försökte göra hennes ålderdom både lång och behaglig. Jag tycker att vi lyckades bra; när vi sa farväl var hon 31 år gammal, fin i kroppen och med livsglädjen i behåll.

Tillit var 16 år, pigg och i relativt fin form när jag köpte henne från en ridskola. Till att börja med var omvårdnaden och utfodringen okomplicerad med nya skor var 10:e vecka, krafftpellets, kornkross, betfor och hö. Hon var ute i en rasthage på förmiddagen och reds en timme på eftermiddagen – precis som alla de andra i samma stall. Det år hon fyllde 20 år flyttade hon ut till ett mindre stall på landet i samband med dräktighet och fölning och hon flyttade aldrig tillbaka till det stora stallet i stan.

I det nya stallet erbjöds daglig utevistelse i 8-10 timmar i stora gräshagar. Med täcke efter väder och fri tillgång till hö under den gräslösa årstiden fick hon möjlighet att röra sig fritt under en stor del av dygnet, precis som hästen är skapt för.  Se dock till att ha flera täcken att byta med, så att din häst inte behöver vara inne för att gårdagens täcke inte torkat än. Och tänk på att en äldre häst behöver ha täcke i större utsträckning än en ung för att hålla värmen när hullet inte är som förr. 

Man kan också vara lite extra pjoskig och kanske minska utevistelsen vid riktigt busväder, om man har möjlighet till det. En hagkompis att leka, kela och kivas med förgyller dagarna och håller hästen sysselsatt på ett fint och naturligt sätt. Tillit hade turen att träffa den perfekta hagkompisen i och med att Esmeralda kom till familjen.

Det är svårt att hålla hullet på en äldre häst, och mitt tips är att ge extra rapsolja i fodret. Oljan tas lätt upp av kroppen och är ren energi, samtidigt som den ”smörjer tarmarna” vilket minskar risken för kolik. Jag gav också extra B-vitamin på våren och hösten när vinterpälsen skulle fällas respektive sättas. Tillit reagerade blixtsnabbt på B-vitamin och jag fick introducera den gradvis eftersom hon blev superpigg och till och med hetsig första gången jag gav B-vitamin. Resten av året fick hon flytande multivitamin istället för B-vitamin.

Eftersom hon hade känslig mage och lätt för att få kolik fick hon Kraffts tillskott Magtarm, något som gjorde stor skillnad. Jag fodrade med Krafft Groov som är pellets för så kallade högpresterande hästar och det är framtaget för bland annat avelsston, om jag inte missminner mig. Dessutom fick Tillit rejält med betfor för att hjälpa den tröga magen på traven och gärna med lite extra vätska eftersom det är sött och gott att sörpla i sig. Utöver kraftfoder och diverse tillskott var det fri tillgång till hö och en generös halmbädd som gällde. Strö gärna lite extra till en äldre häst eftersom den kan ha svårt att lägga sig ner lika smidigt som tidigare och därmed gärna dunsar ner på golvet eller marken. Min häst låg ner i boxen ungefär varannan natt och rullade sig i hagen dagligen. 

Tillit hade bara skor fram, något som hängde kvar från hennes tidiga karriär som avelssto. Efter ett tag gick jag över till natural balance-skor och det som blev hennes sista vinter fick hon vara helt utan skor för att slippa styltor. Jag upplevde också att hon blev stadigare och mindre benägen att snubbla med lindade ben istället för benskydd eller strykkappor. Om din gamla kompis fortfarande rids ska naturligtvis sadeln ha bra passform; den kan behöva justeras om hullet minskar och hästen blir smalare över ryggen. 

De sista åren skrittade vi mest ut på mindre rundor, ibland promenerade vi bara med träns eller grimma, beroende på dagsformen. Men eftersom min häst fick så mycket motion i de stora hagarna höll hon sig i fin form även utan daglig ridning, tömkörning eller longering. Det är också en bra idé att låta en hästmassör känna igenom hästen då och då för att lossa spänningar och hålla koll på hästens muskelstatus.

Precis som på människor kan den äldre hästens syn och hörsel försämras och Tillit fick starr och såg sämre med åldern. Detta är viktigt att ha i minnet, inte minst ur säkerhetssynpunkt. En häst som ser sämre kan uppfatta vanliga saker som väldigt skrämmande, i synnerhet när det är mörkt ute. Då kan en harv eller soptunna orsaka stora skutt och den som leder hästen kan komma i kläm eller bli trampad. Tänderna kan också behöva ses över med jämna mellanrum. En häst som har ont i munnen och svårt att äta blir snabbt mager. Nu hade jag tur med min häst – hennes tänder var i bra skick hela tiden, men så är det inte för alla.

Att ha ett bra försäkringsskydd är A och O – och det gäller naturligtvis för alla fyrbenta vänner, oavsett art och ålder. Med åren krymper livförsäkringen, men det var inget jag fäste mig vid. För mig var det tveklöst viktigast att ha en bra veterinärvårdsförsäkring. När hästen har nått en viss ålder kan man inte teckna en ny försäkring, så se över din försäkring och byt om du känner att det behövs innan det är för sent att ändra den.

Och till sist några ord om det allra tråkigaste – att ta farväl. Saker kan hända snabbt och oväntat, och det är bra att ha tänkt på hur man vill att det ska vara den dag det är dags att säga adjö till sin vän. Jag hade många gånger funderat på det och kommit fram till att hon ska få alla chanser hemma i stallet, men att lasta en 30 år gammal häst och sedan köra akut 12 mil till närmaste djursjukhus inte var ett alternativ. Jag visste också att jag inte ville att veterinären skulle använda bultpistol och att hon skulle kremeras enskilt för att sedan begravas hemma i hagen. Vill man ha det så är det klokt att spara lite pengar för detta tråkiga; transport och kremering kostar en rejäl slant, och det är inte alltid försäkringen täcker det.

Din gamla häst kan med andra ord behöva lite extra pyssel och omtanke, och är väl i ärlighetens namn värd det?"

Profilryttare 2015

Det är med stor glädje jag kan meddela att profilryttare för HållbarHäst 2015 blir Louise Winstrup, som tävlar dressyr med ponnyn Hamiltons Piece of Cake (Kakan)!

Kakan är en trevlig och okomplicerad ponny som Louise matchar fint och genomtänkt. Med Louises noggrant planerade träningsupplägg och sitt mjuka sätt mot Kakan är jag säker på att de kommer att gå långt tillsammans!

Här berättar Louise om sin dressyrsatsning:

"Mitt namn är Louise Winstrup och jag är 16 år gammal. Med min 5-åriga dressyrponny Hamiltons Piece of Cake (Kakan) tävlar jag i dressyr.

Jag och Kakan har haft en fantastisk resa. Vi har totalt startat 10 dressyrtävlingar varav vi har vunnit tre starter och kommit tvåa respektive trea två gånger var.

Vi lyckades kvala till Ungponny SM för 5-åriga ponnys i somras och vi kom dit med högst kvalpoäng av alla. Endast 12 stycken blev antagna och väl under SM slutade vi på en fantastisk fjärdeplats.

Då hade jag bara haft Kakan i fyra månader. Nu har det gått sju månader sen hon blev min. Det har varit de bästa sju månaderna i mitt liv, fyllda av glädje men samtidigt mycket hård träning. Jag och Kakan utvecklas varje dag, och det är alltid lika kul att vara med henne.

Vi tränar just för högre klasser och målet för nästa år är att kvala till Ungponny SM för 6-åriga ponnys. Vårt långsiktiga mål är att rida en kür, vilket är ett den svåraste klassen för ponny där man gör ett helt eget program som man rider i takt till musik."

12 vanor, 52 projekt och 365 småsaker

2015 är året då jag testar nyårslöften av ett, för mig, helt nytt slag. Inga fler luddigheter som "äta nyttigare", "motionera mer" eller "stressa mindre". Nej, i år ska jag införa 12 nya vanor, slutföra (eller markant närma mig slutet på) 52 projekt och få undan 365 småsaker.

Om det går vägen blir följden att jag just äter nyttigare, motionerar mer och stressar mindre, men med hjälp av konkreta steg. Några små, andra stora, till skillnad från alla tidigare år som jag försökt uppnå detta utan att ha någon egentlig plan för hur det skulle genomföras.

Forskning har visat att det tar (minst) 21 dagar att förändra/införa en vana. Mitt mål är att etablera en ny vana/månad. I januari blir det att äta havregrynsgröt till frukost. Resterande månaders vanor är inte valda ännu, men kommer troligtvis att handla om mat och träning på ett eller annat sätt.

Jag har, som så många andra, massor av små och stora projekt. Påbörjade, nästan färdiga eller på idénivå. Varje vecka siktar jag på att avsluta något oavslutat eller (om det är ett större projekt) ta ett tydligt steg närmre ett avslut. Sådant som att rensa garderoben, montera taklampor eller köra skräp till tippen.

Och de 365 småsakerna? Om jag kan få gjort en "javisst-ja-det-måste-också-fixas"-sak/dag frigörs massor av hjärnkapacitet på kort tid. Från att påminna mig själv om att kasta ut de där väldigt döda krukväxterna som vill bli komposterade (och alla andra 364 småsaker som behöver göras) till att ha mängder av energi och hjärnkapacitet över till andra (roligare) saker.

Beware, 2015, för här kommer jag (och jag har en plan)!

"Hur kan jag förebygga muskelspänningar hos min häst?"

Jättevanlig fråga, och som vanligt finns det inget enkelt svar, eftersom det beror på varför just din häst fått sina muskelspänningar. Det finns dock generella aspekter som bidrar till att förebygga muskelproblem, och jag listar här några av dem som är relaterade till hästens träning.

• Väl avpassad utrustning för hästen och dess arbetsuppgifter. 
• Värm upp hästen noga. 
• Värm ner hästen noga.
• Variera underlag, arbetsform, typ av träningspass.

Även stall-/hagmiljö kan bidra till muskelspänningar. Fundera över hur följande ser ut i din hästs vardag.

• Är boxströet/hagunderlaget halkfritt?
• Hur serveras grovfodret? Högt/lågt/lätt att nå/nära grannen så att det blir bråk?
• Trivs hästen med hagkompisarna? Boxgrannarna?
• Är det dammigt i stallet? Dragigt? 

Absolut grundläggande för att förebygga muskelproblem är givetvis att hästen är frisk och fräsch. Sjukdomar, hältor och andra skador ger muskelspänningar som kan behandlas när grundorsaken är utredd och färdigbehandlad. 

Känner du dig osäker på någon av punkterna, fråga någon vars kunskap du litar på. Det är bättre att fråga och känna sig okunnig än att inte fråga och förbli okunnig.