Att massera en häst med stor integritet

Jag träffar på många starka personligheter i jobbet. Den senaste, här kallad C, är ett sto med delvis samma dressyrstam som min egen häst. Mycket egen vilja, mycket integritet.

C har flyttat runt en del i sitt liv och inte riktigt hittat rätt någonstans. Nu ägs hon (förmodligen på livstid) av en "gammal" kund till mig som tog sig an henne för några år sedan för tillridning och försäljning, men som slutligen köpte henne själv.

C var väldigt på sin vakt när jag närmade mig henne. Spänd både fysiskt och mentalt, utstrålade misstänksamhet på gränsen till ren misstro. När jag först lade handen på henne blev hon om möjligt ännu mer spänd. Vad vill nu den här nya människan?

En sådan häst är inledningsvis svår att arbeta med. Jag måste respektera hennes integritet samtidigt som jag vill visa henne att jag är där för hennes skull. Att hon kan lita på mig och att jag inte förväntar mig något av henne.

Det kan ta 2-3 massagetillfällen innan en häst som C tillåter mig att behandla henne fullt ut, jag kan inte tvinga mig på en häst som är skeptisk både till mig och till det jag gör.

Hon måste få ta det i sin takt, annars kan vi lika gärna strunta i det. Som tur är förstår den här hästägaren det, och respekterar mitt sätt att arbeta.

Förvånansvärt ofta är det hästar som visar upp ett hårt och tufft yttre som reagerar så här i sin första kontakt med mig. Ofta mjuknar de snabbt när de inser att de inte behöver prestera något i mitt sällskap och när de förstår att jag respekterar dem och deras behov av utrymme.

När de väl låter mig jobba kan de här hästarna få stor hjälp av massage, fysiskt och mentalt. Deras inställning till livet och världen omkring dem, att ständigt vara på sin vakt, kräver mycket energi och det sätter sina spår i muskulaturen.

Det är också den här typen av häst som gör att jag efter den första fullständiga behandlingen kör hem och känner mig uppfylld och helt tom inombords på samma gång. Och när en häst som C väljer att lägga huvudet i mina armar efter massagen känner jag mig bara ödmjuk och tacksam.

Ridövning: mjuka tempoväxlingar och rakriktning

Syfte:

Att öva mjuka tempoväxlingar och skifta mellan rak häst och böjd häst. Övningen kan utföras uppsuttet eller på töm och i valfri gångart. 

Utförande:

Börja med att på fyrkantspåret med att hitta den takt, form och tempo som du vill utgå från. Var särskilt noggrann i hörnpasseringarna.

Lägg in volter i hörnpasseringarna, 5-10 meter i diameter beroende på gångart, tempo och hästens utbildningsståndpunkt. 

Rid tydligt framåt i tempo på långsidorna för att sedan rida volterna i lägre tempo. På kortsidorna hinner du, beroende på häst, rida tydligt framåt några steg innan det är dags för ny volt. 

Byt varv genom att vända snett igenom som på bilden till vänster. Gör övningen i båda varven.

Tänk på...

...att ha framförhållning så att hästen inte "brakar på" in i volterna.

...att bibehålla takt, form och framåtbjudning. 

Variation:

Lägg in halter vid A, C och/eller X. Att göra en rak halt på diagonallinjen är betydligt svårare än på medellinjen eller fyrkantspåret. 

Prova också att räkna antalet steg/språng på långsidorna och träna på att pricka in ett visst antal.

För att få en enklare övning för orutinerade hästar och/eller ryttare rids volterna större och bara i två hörn, med fokus på att rida noggranna vägar.
För att få en mer avancerad övning, variera mellan att följa långsidan och att rida skänkelvikning längs med röd eller grön linje. 

Anatomikunskap för ryttare, del 2: lederna och ligamenten

I förra inlägget skrev jag om skelettet och nu går vi vidare till leder och ligament. De flesta hästägare har diskuterat leder, ibland ofrivilligt i samband med hältor och hältutredningar. Men hur fungerar en led?

Där två skelettdelar möts finns oftast, men inte alltid, en led som gör att skelettdelarna kan röra sig i förhållande till varandra. Olika typer av leder har olika möjliga rörelseriktningar.

Runt leden sitter ligamenten som en sele, de förbinder skelettdelarna med varandra och begränsar leden så att den inte kan röra sig på ett sätt som den inte är byggd för.

Precis som senor består ligament av bindväv. Bindväv är inte särskilt välförsett med blodkärl, och det är en av anledningarna till att skador på senor och ligament tenderar ta lång tid att läka ut.

Leden omsluts också av en skyddande ledkapsel med ledvätska. Även muskler deltar i att hålla lederna på plats, detta kommer vi till i ett annat inlägg längre fram.

De här lederna är viktiga att känna till:

Anatomikunskap för ryttare, del 1: skelettet

Anatomikunskap kanske kan kännas lite dammigt och nördigt, men ger en förståelse för hästens förutsättningar att göra det vi ber den om. Det gör det lättare att träna på ett sätt som inte sliter på hästen, som i sin tur bidrar till att du får en stark och hållbar häst.

Enklast, tycker jag, är att börja med det jag brukar kalla för hårdvaran, d.v.s. skelettet, lederna och ligamenten.

Skelettet har flera funktioner i kroppen, bland annat som ett skyddande skal för hjärna, hjärta och lungor. Här koncentrerar jag mig istället på funktioner kopplade till kroppshållning och rörelse.

Via senor fungerar skelettet som fästpunkter för muskler och som hävstänger för att omvandla muskelns arbete till rörelse. Där två skelettdelar möts finns oftast, men inte alltid, en led.

För att hålla skelettdelarna i rätt position i förhållande till varandra finns ligament och ledkapslar. Om t.ex. ett knä ska kunna hoppa ur led måste minst ett ligament vara skadat/uttöjt/helt eller delvis av.

Även muskler deltar i att hålla lederna på plats, detta kommer vi till i ett annat inlägg längre fram.

Här är några skelettdelar som är lätta att hitta på hästen: