14 juni 2016

Hö eller hösilage, det är frågan

Jag har alltid föredragit hö som huvudsakligt grovfoder till mina hästar. Vanligt, gammaldags torrhö i småbal. Så när vi flyttade till Lilla Kungsgården var det en stor glädje att planera för första egna skörden, ett hektar insådd vall stod och väntade på oss.

Traktor, slåtterbalk och hövändare införskaffades. A planerade och servade maskiner. Min "gamla" höbonde bistod med goda råd. Sommaren kom och vi inväntade rätt väderlek. SMHI, DMI och klart.se uppdaterades minst en gång i timmen och till slut såg det lovande ut.

Ska vi? Ska vi vänta nån dag till? Med nästa uppdatering på prognosen tog vi beslut, nu är det dags. Jag och Salsa gick ett varv i vallen för att skrämma upp eventuella harar och rådjurskid, A kopplade slåttern och sedan var vi igång. Det härliga swishandet från slåttern, och en pirrande känsla i magen. Svarta moln norr om oss, vetskapen att kommer det regnet hit nu så är det kört.

Det kom bara några droppar. Höet torkade fint, A vände det många, många gånger och brände axlarna i traktorn. Min "gamla" höbonde kom och tittade till det ett par gånger och sedan pressade vi småbalar. Den första egna skörden.

Vi körde in det på tisdagen, på onsdagen började ösregnet som pågick fram till lördag morgon, dagen då vi gifte oss. Tala om att vi hade flyt!

Familj och vänner har sedan år 1 hjälpt oss att kånka in höet. Runt 500 balar à ca 15 kg. 35 grader varmt på loftet och oergonomiska takstolar i lagom "slå-i-pannan-höjd" har inte direkt underlättat, men massor av kall dricka och efterföljande grillning har gjort att hjälpredorna har återkommit året efter.

Torrhö är svårt att förvara bra, särskilt i Skåne, särskilt nära kusten och särskilt med de varma, långa, fuktiga höstar vi har numera. Därför har vi tvingats kasta hö varje vår, och det finns inte mycket som är så frustrerande som att köra hårt inarbetat hö på tippen. Visst kan man packa in hela hölagret i halm, men så som vårt loft är utformat så är det väldigt mycket extrajobb, plus att vi tappar för mycket förvaring då.

Därför blir det i år ett test med att pressa småbal hösilage istället. Jag tycker det är trist, eftersom jag gillar torrhö bättre och att hela processen med att ta in skörden blir annorlunda. Men vi måste prova något annat, jag kan inte offra hur många timmar som helst (egna och andras) på att först ta in hö, sedan köra och kasta det, och sedan köra och köpa nytt.

Vem vet, till nästa års skörd har vi kanske hunnit bygga bättre förutsättningar för att lagra torrhö? Och grillning och kall dricka kommer att erbjudas till alla som vill hjälpa till att kånka balar, plastade eller inte.



09 juni 2016

Om integritet, min, din och hästens!

Att jobba som massör, både på häst och människa, är att befinna sig i ett mycket speciellt läge när det gäller integritet. Massörer är, som jag tidigare skrivit, inte formellt bundna av sekretess, men jag ser det som oacceptabelt att arbeta utan sekretesstänket. Det handlar om min, din och hästens integritet som ska respekteras och hållas högt. 

För din del innebär det att du som kund VET att jag inte diskuterar dig, ditt hälsotillstånd eller dina behandlingar, eller din hästs hälsotillstånd och behandlingar, med någon annan än dig. Om jag vill rådfråga en kollega om något, så ber jag alltid om din tillåtelse först. Samma sak om jag vill dela med mig på bloggen eller facebook av någon erfarenhet som jag fått i behandlingen av dig eller din häst. Alltid med din tillåtelse. 

För din hästs del innebär det att jag aldrig någonsin tvingar på hästen behandling. Är hästen misstänksam, rädd, eller "bara" har en stor personlig sfär, så respekterar jag det. Därför kan en behandling ibland ta längre tid än planerat, och i väldigt sällsynta fall behöva avbrytas i förväg för att återupptas en annan dag. 

Enstaka hästar genom åren har behövt två, tre behandlingar för att till fullo acceptera min beröring, och dessa hästar verkar också vara de som tar till sig allra mest mentalt av att få massage. Ibland blir ägaren stressad och generad över hästens beteende. Var inte det. Du som ägare är inte "inblandad" och jag tar inte illa vid mig. Hästens integritet får inte kränkas. 

När det gäller att värna om min egen integritet så utgör ovanstående en oerhört viktig del. Jag pratar inte om dig eller om din häst med andra än dig. Jag tvingar mig inte på hästen. Det är stommen. Det tillsammans med att inte prata negativt om personer, hästar och metoder jag inte har egen erfarenhet av. 

Har jag hört bra saker så säger jag gärna det, har jag inte hört något alls, så säger jag det. Men att prata illa om personer och hästar jag inte mött, eller metoder och produkter jag inte själv har erfarenhet av känns oprofessionellt och allmänt otrevligt. Dessutom finns det två rejäla tunnor med karma med mitt namn på, och jag föredrar att så långt det är möjligt bara fylla på den ena av dem.